Patents Act (1967:837) (as amended up to Act (2011:580)), Sweden, WIPO Lex

Main text(s)

English Patents Act (1967:837) (as amended up to Act (2011:580))

Swedish Patentlag (1967:837) (i ändrad lydelse upp till Lag (2011.580))

Patents Act

The Ministry of Justice March 5, 2013 Stockholm

PATENTS ACT (Swedish Statute Book, SFS, 1967:837, as amended up to July 1, 2011)

Unofficial translation

Chapter 1. General Provisions

Article 1. Anyone who has made an invention which is susceptible of industrial application, or his successor in title, is entitled, pursuant to Chapters 1 to 10 of this Act, to obtain, upon application, a patent for the invention in Sweden and thereby acquire an exclusive right to exploit the invention commercially. Provisions concerning European patents are given in Chapter 11.

The following shall never be regarded as an invention: that which is merely 1. a discovery, scientific theory or mathematical method, 2. an aesthetic creation, 3. a scheme, rule or method for performing mental acts, for playing games or for

doing business or a computer program, or 4. a presentation of information (Act 2007:516)

Article 1 a. Patents shall not be granted in respect of plant and animal varieties. A patent may, however, be granted in respect of an invention that regards plants or animals if the technical feasibility of the invention is not confined to a particular plant or animal variety. The concept of a plant variety is defined in Chapter 1, Article 3, of the Act on the Protection of Plant Varieties Rights (Act 1997:306).

Patents shall not be granted in respect of essentially biological processes for the production of plants or animals. As an essentially biological process for the production of plants and animals shall be considered any process which entirety consists of natural phenomena such as crossing or selection. A patent may, however, be granted for an invention that concerns a microbiological or other technical process or a product obtained by means of such a process. As a microbiological process shall be considered any process which is performed upon microbiological material or by means of which such material is used or produced.

An invention may be patentable even if it concerns a product consisting of or containing biological material or a process through which biological material is being produced, processed or used. A biological material which is isolated from its natural environment or produced by means of a technical process may be the subject of an invention even if it previously occurred in nature. Biological material includes any material containing genetic information and being capable of reproducing itself or being in a biological system. (Act 2004:159).

Article 1 b. The human body at the various stages of its formation and development, as well as the mere discovery of one of its elements, including the sequence of a gene or a partial sequence of a gene, cannot constitute a patentable invention.

An isolated element of the human body or an element otherwise produced by means of a technical process, including a gene sequence or a partial sequence of a gene, may constitute a patentable invention, even if the structure of that element is identical to that of a natural element. (Act 2004:159).

Article 1 c. Patents shall not be granted for an invention where their commercial exploitation would be contrary to public order or morality.

Exploitation shall not be deemed to be contrary to public order or morality merely because it is prohibited by law or other statutes.

For the purposes of the application of the first Paragraph the following shall, inter alia, be considered as contrary to public order or morality, 1. processes for cloning of human beings; 2. processes for modifying the (germ line genetic identity of human beings); 3. the use of human embryos for industrial or commercial purposes, and 4. processes for modifying the genetic identity of animals which are likely to

cause them suffering without any substantial medical benefit for humans or animals.

The provisions of the third Paragraph relating to processes for modifying the genetic identity of animals apply, mutatis mutandis, to animals produced by means of such a process. (Act 2007:516).

Article 1 d. Patents shall not be granted for a process for surgical or therapeutic treatment or for diagnostics to be practiced on humans or animals. Patents may, however, be granted for products, in particular substances or compositions of substances, for use in any of these processes (Act 2007:516).

Article 2. Patents shall only granted for an invention that is new in relation to what was known before the filing date of the patent application and which also differ essentially therefrom.

Everything made available to the public, regardless of whether this has been made in writing, by lectures, by use or otherwise, shall be considered as known. Also the contents of an earlier patent application filed in Sweden before said date shall be considered as known if that application becomes available to the public pursuant to Article 22. The condition in the first Paragraph that the invention must differ essentially from what was known before the filing date of the patent application does not, however, apply in respect of the contents of such application.

Provisions stating that, when applying the second Paragraph, an application referred in Chapters 3 or 11 in certain cases has the same effect as a patent application made in Sweden are to be found in Articles 29, 38 and 87.

The stipulation in the first Paragraph that the invention shall be new, does not prevent the granting of a patent for a known substance or a known composition of substances for use in a process referred to in Article 1 d, provided that the use of the substance or the composition of substances in any such method is not known. Furthermore this stipulation does also not prevent the granting of a patent for a known substance or a known composition of substances for a specific use in a method referred to in Article 1 d, if such use is not known

A patent may be granted despite the fact that the invention was made available to the public within six months prior to the filing of the patent application 1. in consequence of an evident abuse in relation to the applicant or his

predecessor in title, or 2. because the applicant or his predecessor in title has displayed the invention at

an official or officially recognised exhibition as referred to in the Convention on International Exhibitions finalised at Paris on November 22, 1928 (SÖ 1996:30) (Act 2011:580).

Article 3. The exclusive right conferred by a patent implies, with the exceptions stated below, that no one, without the consent of the proprietor of the patent may use the invention by 1. making, offering, putting on the market or using a product protected by the

patent or importing or possessing such product for these purposes, 2. useing a process which is protected by the patent or, knowing, or it being

obvious from the circumstances, that the process cannot be used without the consent of the proprietor of the patent, offering the process for use in Sweden,

3. offering, putting on the market, or using a product prepared by a process protected by the patent or importing or possessing the product for these purposes.

The exclusive right also implies that no one may, without the consent of the proprietor of the patent, exploit the invention by offering or supplying to a person who is not entitled to exploit the invention with such means for carrying out the invention in Sweden which relate to an essential element of the invention, if the person offering or supplying the means knows or it is obvious from the circumstances, that said means are suited and intended for use in the carrying out of the invention. If the means are a generally available commercial product , this paragraph only applies if the person offering or supplying the means attempts to induce the receiver to commit the acts referred to in the first Paragraph. In applying the provisions of this paragraph, persons using the invention in a manner specified in the third paragraph, items 1, 3, 4 or 5, shall not be considered as entitled to use the invention.

The following acts are exempted from the exclusive right:

1. use which is not commercial, 2. use of a product that is protected by the patent which is put on the market

within the European Economic Area by the proprietor of the patent or with his consent,

3. use of the invention for experiments which relates to the invention itself, 4. studies, tests, examination activities and practical measures which refer to a

reference medicine to the extent that these are necessary for obtaining a approval for the sale of a medicine according to Article 8 of the Act (1992:859) on Medicinal Products or for other proceedings for approval based on Article 10.1–4 of the Directive 2001/83/EC of the European Parliament and of the Council of 6 November 2001 on the Community Code relating to Medicinal Products for Human Use, as last amended by Directive 2004/27/EC, of the European Parliament and of the Council, or Article 13.1– 13.5 of Directive 2001/82/EC of the European Parliament and of the Council of 6 November 2001 on the Community Code Relating to Veterinary Medicinal Products, as last amended by Directive 2004/28/EC of the European Parliament and the Council,

5. preparation in pharmacies of medicines in accordance with a prescription by a physician in an individual case or acts relating to medicines prepared in such cases (Act 2006:254)

Article 3 a. The protection conferred by a patent on a biological material possessing specific characteristics as a result of the invention shall extend to any biological material in an identical or a divergent form possessing those same characteristics derived from the biological material through propagation or multiplication.

The protection conferred by a patent on a process that enables a biological material to be produced, possessing specific characteristics as a result of the invention, shall extend to, in addition to the biological material possessing those characteristics that is directly obtained through this process, also to any other biological material in an identical or a divergent form possessing those same characteristics obtained through propagation or multiplication from the biological material first produced.

The exclusive right conferred by a patent on a product containing or consisting of genetic information shall, save which cannot constitute a patentable invention as provided in Article 1 b, first Paragraph, extend to all material in which the product is incorporated and in which the genetic information is contained and performs its function. (Act 2004:159)

Article 3 b. Where the proprietor of the patent or someone with his consent assigns plant propagating material to a farmer for agricultural use, the farmer may, notwithstanding Articles 3 and 3 a, use the product of the harvest for propagation or multiplication in his own agricultural activity. The extent to, and the conditions of this derogation from the exclusive right of the proprietor of the patent are corresponding to those in Article 14 of the Council Regulation (EC) No 2100/94 of 27 July, 1994 on the Community Plant Variety Right and the Implementing Regulations issued pursuant to that Article.

Where the proprietor of the patent or someone with his consent assigns breeding stock or other animal reproductive material to a farmer, the farmer may, notwithstanding Articles 3 and 3 a, use the livestock or other animal reproductive material for agricultural purposes within his agricultural activity. The farmer may, however, not sell protected breeding stock or other material within the framework or for the purpose of a commercial reproduction activity.

The right of the farmer under the second Paragraph must not be exercised to a wider extent than what is reasonable taking into account the needs of the farmer and the interests of the patent proprietor. (Act 2004:159).

Article 4. Anyone who, at the time when the application for a patent was filed, was using the invention commercially in this country may, notwithstanding the patent, continue such use while retaining its general character, provided the use did not constitute evident abuse in relation to the applicant or his predecessor in title. The right to such use shall also be due on corresponding conditions to anyone who has made substantial preparations for commercial use of the invention in this country.

The right according to the first Paragraph may only be transferred to others together with the business where it originated or where the use was intended to take place.

Article 5. Notwithstanding the existence of a patent, an invention may be used on a foreign vessel, aircraft, or other foreign means of communication for its own needs when temporarily enters this country in regular traffic or otherwise.

The Government may decree that, notwithstanding the existence of a patent, spare parts and accessories may be imported into this country and used here for the repair of an aircraft from a foreign country in which corresponding privileges are granted to Swedish aircraft (Act 1977:700).

Article 6. An application for a patent on an invention which was disclosed, within twelve months prior to the filing date according to Articles 8 b or 8 c, in an earlier application for a patent in Sweden, shall, when applying Article 2, first, second and fourth Paragraphs, and Article 4, be considered to have been filed simultaneously with the earlier application, if the applicant so claims in accordance with Articles 6 a to 6 e (priority). The same applies in respect of an application for a patent on an invention which was disclosed, within twelve months prior to the filing date, in an earlier application for a patent, an inventors’ certificate or protection as a utility model either in a foreign state party to the Paris Convention of March 20, 1883, for the Protection of Industrial Property (SÖ 1970:60) or in a state or a territory party to the Agreement Establishing the World Trade Organization (WTO). Such priority may be enjoyed also from an application for protection relating to any other state or any other territory, if a corresponding priority from a Swedish patent application is granted where the earlier application was filed and if the legislation in force there essentially corresponds to the Paris Convention for the Protection of Industrial Property. (Act 2011:580)

Article 6 a. If the applicant wants to claim priority from an earlier application, a request to this effect shall be filed within 16 months from the filing date for the application which is claimed as giving rise to priority, or, if that point in time is later, within four months from the filing date for the latest application according to Articles 8 b or 8 c. When priority is claimed, the applicant shall provide information about where and when the application was filed to which reference is made and, if this is an international application, with which Receiving Authority it was filed. The applicant shall also, as soon as possible, indicate the number of the earlier application.

The applicant may, within the time and under the conditions prescribed in the first Paragraph, make an amendment in respect of the claim for priority by a communication to this effect to the Patent Authority. If the amendment confers that the filing date for the application claimed as giving rise to priority becomes a date earlier than the filing date originally claimed, the new filing date shall apply when applying the first Paragraph.

In the case of an international patent application according to Chapter 3, priority shall be claimed in the application or within the time prescribed in the fourth Paragraph. The applicant shall at the same time provide information about where and when the application was filed to which reference was made and its number and, in the case of an international patent application, with which Receiving Authority it was filed.

In respect of an application referred to in the third Paragraph, the applicant may make an amendment in respect of the claim for priority through a communication to this effect to the Receiving Authority or to the international bureau as prescribed in Article 35. If the amendment confers that the applicant claims priority from an application other than the one originally claimed, the applicant shall, in the communication, provide information about the application as prescribed in the third Paragraph. Such a communication shall be filed within 16 months from the filing date for the application that is claimed as a basis for priority. If the amendment implies that the filing date is a date earlier than the filing date originally claimed, the communication shall be made within 16 months from the new filing date. The applicant has, however, always the possibility to file a communication about an amendment within four months from the international filing date.

If several inventions are described in the basic documents and the application is divided in accordance with regulations prescribed pursuant to Article 11, a claim for priority for the original application shall apply also to any new application resulting from the division.

A request or communication pursuant to the first to fourth Paragraphs, cannot be made if the applicant has requested an earlier publication according to 22, third Paragraph. (Act 2007:516).

Article 6 b. An applicant who has claimed priority shall within 16 months from the date from which priority is claimed file the following documentation relating to the previous application with the patent authority 1. a certificate indicating the name of the applicant and the filing date, issued by

the Receiving Authority, 2. a copy of the application certified by the same Authority

A certificate or a copy as mentioned in the first Paragraph does not have to be filed if the earlier application was filed with the Patent Authority. (Act 2007:516).

Article 6 c. In the case of an international patent application according to Chapter 3, the provisions of the second to fourth Paragraphs apply with regards to the applicant’s obligations according to Article 6 b.

The applicant shall file the certificate referred to in Article 6 b, first Paragraph item 1, only if the Patent Authority invites the applicant to do so.

Instead, the applicant may, in accordance with Rule 17.1 in the Regulations under the Patent Cooperation Treaty done at Washington on June 19, 1970, file the copy of the earlier application with the International Bureau mentioned in Article 35 or with the Receiving Authority, or request it to be transferred to the International Bureau according to the same Rule.

If a copy of the earlier application has been received by the International Bureau in accordance with the Rule referred to in the third Paragraph, the Patent Authority may request a copy and a translation of such a copy only in conformity with Rule 17.2 of the Regulations referred to in the third Paragraph. (Act 2007:516).

Article 6 d. Priority may be claimed only on the basis of the first application in which the invention was disclosed.

If the person who filed the first application or his or her successor in title has later, with the same Authority, filed an application relating to the same invention, the later application may be claimed as a basis for priority. This applies, however, only if the prior application has, when the later application is filed, 1. been withdrawn, dismissed or rejected without having been published, and 2. the earlier application does not leave any rights outstanding that is based on it

or has served as the basis for any right of priority. If anyone has been granted a right of priority on the basis of a subsequent application according to the second Paragraph, the prior application may no longer be invoked as a basis for a claim for a right of priority. (Act 2007:516).

Article 6 e. An applicant may obtain priority also for a part of an application.

Priority in respect of one and the same application may be claimed from several prior applications. This applies also if the applications relate to several countries. (Act 2000:1158).

Article 6 f. The Government or, following an authorization by the Government, the Patent Authority may issue provisions concerning 1. in which form a claim for priority shall be made, 2. in which form evidence and copies referred to in Article 6 b shall be filed.

The Government or, following an authorization by the Government, the Patent Authority may issue provisions on exceptions in certain cases from the obligation under Articles 6 b – 6 c to file evidence and copies (Act 2000:1158).

Article 6 g. If the provisions in Articles 6 a – 6 e are not complied with, the right of priority shall not apply. (Act 2000:1158).

Chapter 2. The Processing of Swedish Patent Cases (Act 1993:1406)

Article 7. The the Patent Authority in this Act refers to the Patent Authority in this country unless otherwise stated. The Patent Authority in this country is the Patent and Registration Office. (Act 1978:149).

Article 8. An application for a patent shall be made in writing and filed with the Patent Authority or, in cases referred to in Chapter 3, with the patent authority in a foreign state or with an international organization.

The application shall contain a description of the invention, also comprising drawings if such are necessary, and distinct indications about what is sought to be protected by the patent (patent claims). The fact that the invention relates to a chemical compound does not imply that a specified use must be disclosed in the patent claim. The application shall contain a statement as to how the invention is susceptible of industrial application, if it does not follow from the character of the invention. If the invention which relates a gene sequence or a partial sequence of a gene, the application must, however, always disclose the industrial application. The description shall be sufficiently clear for it to be carried out by a person skilled in the art with the guidance thereof. An invention which relates to a biological material, or involves the use of such material, shall, in those cases referred to in article 8 a, be considered to be disclosed with sufficient clarity only if the conditions in said article are also fulfilled.

The application shall also contain an abstract of the description and the patent claims. The abstract is intended merely to provide technical information about the contents of the patent application and it may not be taken into account for any other purpose.

The applicant shall state the inventor’s name and the address in the application. Ifa patent is applied for by someone other than the inventor, the applicant shall, in the application, state the basis for his right to the invention. The Patent Authority shall accept this statement, if there is no specific reason to question whether it is correct.

The Patent Authority shall notify the person whom the applicant has stated (?)as the inventor, about the application, where this is not evidently unnecessary.

The applicant shall pay an application fee. For the application, an annual fee shall also be paid for each fee year beginning before the application his finally decided on.

A fee year according to this Act comprises one year and is calculated from the date of filing pursuant to articles 8 b or article 8 c. and thereafter from the corresponding date according to the calendar. (Act 2007:517).

Article 8 a. If an invention relates to a biological material which is neither available to the public nor can be described in the application documents so as to enable a person skilled in the art to carry out the invention with the guidance thereof, or if the invention implies the use of such material, the biological material shall be deposited no later than on the date of filing of the application. The biological material shall thereafter be continuously kept deposited so that anyone who is entitled under this Act to receive samples of the material can have his sample delivered in Sweden. The Government specifies where deposits may be made.

If a deposited biological material ceases to be viable or if samples from the material for another reason cannot be supplied, it may be replaced by a new deposit of the same biological material within the time and in the manner prescribed by the Government. If this has been done, the new deposit shall be considered to have been made on the date when the earlier deposit was made (Act 2004:159).

Article 8 b. The filing date for a patent application shall be the date when the following information has been filed: 1. an explicit or implicit indication that what has been filed is an application for a

patent, 2. information that makes it possible for the Patent Authority to determine who

the applicant is and to contact him, and 3. indications that appear to be

a) a description of the invention, or b) drawings relating to the invention, or

4. a reference to an earlier filed patent application, and, if this application has not been filed with the Patent Authority, a copy of the application and an indication of its filing date, number and the Patent Authority with which it has been filed.

If the requirements for determining a filing date have not been met and the Patent Authority has information that makes it possible to contact the applicant, the Patent Authority shall without delay invite the applicant to remedy the deficiencies within two months from the date of the invitation.

If the deficiencies have not been remedied within the time prescribed, no patent application shall be considered to have been filed and the case be dismissed. The same shall apply if it has not been possible to issue an invitation and the deficiencies have not been remedied within two months from the date when any of the information according to the first Paragraph was filed. Information about the consequences that would follow if the deficiencies have not been remedied shall be included in the invitation.

If the deficiencies have been remedied within the time prescribed in the third paragraph, the filing date for the patent application shall be considered to be the date when all the deficiencies have been remedied, unless otherwise follows from Article 8 c. (Act 2007:516).

Article 8 c. If the Patent Authority finds, in the course of the examination pursuant to Article 8 b, that a part of the description, or a drawing to which reference is made in the description or in the patent claims, is missing, the applicant shall be invited to complete the documentation within two months from the date of the invitation. If a completion of such missing parts is provided within the time prescribed in the invitation, the date of filing shall be considered to be the later date when the completion was provided, unless otherwise follows from the second and third paragraphs. The same applies if an invitation has not been issued and a completion has been provided within two months from the date when any of the information items according to Article 8 b, first paragraph, was filed.

If completing parts of an application are withdrawn within one month from their filing according to the first paragraph, the original filing date for the application shall apply.

If completing parts of an application have been filed in accordance with the first paragraph, the original filing date shall apply, if 1. priority from an earlier application is invoked [claimed] and the completing

parts are evident in their entirety from the earlier application, and 2. the applicant so requests and he or she files a copy of the earlier application

within the time prescribed in the first paragraph.

A copy as referred to in the third Paragraph, item 2, does not have to be filed if the earlier application was filed with the Patent Authority. (Act 2007:516).

Article 9. If the applicant so demands and pays the special fee, the Patent Authority shall, on the conditions determined by the Government, allow the application to become subject to such a novelty search by an International Searching Authority as referred to in Article 15.5 of the Patent Cooperation Treaty done at Washington on June 19, 1970.

Article 10. Patents for two or more mutually independent inventions may not be applied for in a single application.

Article 11. If a patent is sought for an invention disclosed in a patent application filed earlier by the applicant and not finally decided upon, the later application shall, on conditions determined by the Government, be regarded [considered] as filed at the time when the documents disclosing the invention were filed with the Patent Authority, if the applicant so requests. (Act 1977:700).

Article 12. The Patent Authority may invite an applicant who does not have his domicile in Sweden to appoint a representative who shall be entitled to receive communications served in the case and who has his domicile in this country, and to notify the Authority about the representative. If the applicant disregards the invitation, the serving of communications may be carried out through the transmission by mail to the applicant under his latest known mailing address. The serving shall be considered to have been effected when this has been done. (Act 2000:1158).

Article 13. An application for a patent must not be amended in such a way that patent is claimed for something that did not appear from the application on the filing date. (Act 2007:516).

Article 14. (Repealed by Act 2007:516).

Article 15. If the applicant has not, in cases other than those referred to in articles 8 b and 8 c, complied with the requirements regarding the application, or if the Patent Authority finds other obstacles to the approval of the application, the applicant shall be invited to submit, within a specified term, observations or make corrections. In this context, the Patent Authority may, however, without consulting the applicant make such amendments as it considers necessary.

If the applicant fails, within the term prescribed, to submit observations or take measures to remedy any deficiency indicated, the application shall be dismissed. A notice to this effect shall be included in the invitation (official action)?.

A dismissed application shall be reinstated, if the applicant, within four months from the expiry of the prescribed term, submits observations or takes measures to remedy any deficiency indicated and within the same term pays the prescribed reinstatement fee.

If the applicant does not pay the annual fee according to Articles 8, 41 and 42, the application shall be dismissed without any preceding invitation. An application which has been dismissed on this basis may not be reinstated. (Act 2007:516).

Article 16. If, after the applicant has submitted his observations, there are still obstacles to approving the application, and the applicant has been given an opportunity to submit observations concerning the obstacle, the application shall be rejected, unless there are reasons for issuing a new invitation to the applicant.

Article 17. If anybody claims before the Patent Authority that the proper title to the invention belongs to him and not to the applicant, and if the case is considered doubtful, the Patent Authority may invite (direct) him to bring action before a court within a certain time at the risk of the claim will be disregarded in the further examination of the patent application.

If a litigation relating to the proper title to the invention is pending before a court, the patent application may be declared in abeyance until the litigation is finally settled by the court.

Article 18. If anybody proves before the Patent Authority that the proper title to the invention belongs to him and not to the applicant, the Patent Authority shall transfer the application to him, if he so requests. The transferee shall pay a new application fee.

If a request for a transfer is made, the application may not be dismissed, rejected or approved until the request has been finally decided upon.

Article 19. If the application is complete and no obstacles to a patent are found, the Patent Authority shall notify the applicant that a patent can be granted.

The applicant shall pay a prescribed grant fee within two months from the date of the notification. If this is not done, the application shall be dismissed. The processing of a dismissed application shall be resumed if the applicant pays the grant fee and a prescribed resuming fee within four months from the expiration of the two months.

If a patent is sought by an inventor who has considerable difficulties in paying the grant fee, the Patent Authority may exempt him from this obligation, if he files a written request to that effect within two months from the date of the notification. If the Patent Authority rejects the request by the inventor, a fee that is paid within two months thereafter shall be considered to have been paid within the proper time limit. (Act 1993:1406).

Article 20. If the applicant has fulfilled the requirements of Article 19 and there is still no obstacle to a patent, the Patent Authority shall grant the application. The decision shall be announced.

When the decision to approve the patent application has been announced, a patent is granted. A patent that has been granted shall be recorded in the Patent Register kept by the Patent Authority. A Patent Certificate shall also be issued.

After the patent has been granted, the claims may not be amended so that the scope of the patent protection is extended. (Act 1993:1406).

Article 21. From the date when the patent is granted, a patent specification shall be kept available at the Patent Authority. The patent specification shall contain a

description, the patent claims and an abstract as well as information concerning the patent proprietor and the inventor. (Act 1993:1406).

Article 22. The documents in the case shall be made publicly available from the date the patent is granted.

Eighteen months from the date when the patent application was filed or, where priority was claimed, the priority date, the documents shall, if they have not already been made available according to the first Paragraph, be made publicly available to anyone. If, however, the application has been dismissed or rejected, the application shall be made publicly available only if the applicant requests the application to be resumed, or lodges an appeal or files a request pursuant to Article 72 or 73.

At the request of the applicant, the documents shall be made publicly available earlier than what follows from the first and second Paragraphs.

When the documents become publicly available pursuant to the second or third Paragraph, this shall be announced.

If a document contains a business secret and if it does not concern an invention for which a patent is sought or has been granted, the Patent Authority may, upon request and if there are special reasons for this, decide that the document shall not be delivered until the request has been refused through a decision that has gained legal force.

If a biological material has been deposited pursuant to Article 8 a, anyone has, subject to the limitations prescribed in this and the following Paragraphs, the right to obtain a sample of the material after the documents have been made available to the public according to the first, second or third Paragraph. This applies regardless of whether the patent has expired or is invalidated. A sample may not be delivered to anyone who, pursuant to provisions in law or other statute, is not entitled to handle the deposited material. Furthermore, a sample may not be delivered to anyone whose handling of the sample may be assumed to involve an evident risk in view of the harmful properties of the material.

Until the patent has been granted or the patent application has been finally decided upon without having resulted in a patent, samples from a deposit may be delivered only to a special expert, if the applicant so requests. If the patent application is rejected or is withdrawn, the corresponding applies for a period of 20 years from the date when the application was filed. The Government prescribes the time within which the request can be made and who may be called as an expert by a person wishing to obtain a sample.

Anyone who wishes to obtain a sample shall make a written request in this respect to the Patent Authority and file a commitment with the contents prescribed the Government to prevent misuse of the sample. If a sample may be delivered only to

a special expert, the commitment shall instead be filed by him or her. (Act 2004:159).

Article 23. If the Patent Authority dismisses or rejects an application that has made available to anyone, this decision shall be announced when it has gained legal force. (Act 1993:1406).

Article 24. Anyone other than the patent proprietor is entitled to file an opposition against a patent that has been granted. Any opposition shall be filed in writing with the Patent Authority within nine months from the date when the patent was granted.

The Patent Authority shall notify the patent proprietor about the opposition and give him an opportunity to submit observations.

If the opposition is withdrawn, the opposition procedure may nevertheless be completed if there are special reasons for this. (Act 2007:516).

Article 25. The Patent Authority shall, after an opposition, revoke the patent if it 1. was granted despite the fact that the requirements under Articles 1 and 2 are

not fulfilled, 2. relates to an invention that is not so clearly described that a person skilled in

the art can carry it out with the guidance of the description, or 3. covers a matter that is not evident from the application as filed.

The Patent Authority shall reject the opposition if there is no obstacle pursuant to the first Paragraph to maintaining the patent.

If during the opposition proceedings the patent proprietor has made such amendments that there are no obstacles pursuant to the first Paragraph to maintaining the patent in its amended form, the Patent Authority shall declare that the patent is maintained in its amended form.

When the decision by the Patent Authority relating to an opposition has gained legal force, it shall be announced. If the decision involves that the patent is amended, a new patent specification shall be held available at the Patent Authority and a new Patent Certificate shall be issued. (Act 2004:159).

Article 26. A final decision by the Patent Authority concerning an application for a patent may be appealed by the applicant if the decision is not in his or her favour. A final decision according to Article 8 b, third Paragraph, may be appealed by the patent proprietor and the person who has filed an opposition, if the decision is adverse to the party wishing to appeal. If the person who has filed an opposition, withdraws his appeal, it may nevertheless be considered if there are special reasons for this.

A decision whereby a request for reinstatement according to Article 15, third Paragraph, or Article 19, second Paragraph, or a request for a transfer according to Article 18 has been approved, may be appealed by the applicant. A decision by which a request for transfer according to Article 18 has been rejected, may be appealed by the person who made the request.

A decision by which a request for an order according to Article 22, fifth Paragraph, has been rejected may be appealed by the person who made the request.

Provisions concerning appeal against decisions according to Articles 42, 72 or 73, are included in Article 75. (Act 2007:516).

Article 27. Appeals under Article 26, are lodged with the Court of Patent Appeals within two months from the date of the decision.

A final decision by the Court of Patent Appeals may be appealed against to the Supreme Administrative Court within two months from the date of the decision. The appeal may not relate to patent claims other than those that have been considered in the appealed decision. In other respects, the provisions in Articles 35 to 37 of the Code of Administrative Procedures (1971:291) concerning appeals against decisions by the Administrative Court of Appeal shall apply. The decision by the Court of Patent Appeals shall contain information to the effect that a special review permit is required for consideration of appeals by the Supreme Administrative Court and the grounds on which such permit is granted.

The provisions of Section 22, fifth Paragraph, shall apply to documents that are filed with the Court of Patent Appeals or the Supreme Administrative Court (Act 2010:1395).

Chapter 3. International Patent Applications

Article 28. The notion “international patent application” refers to an application made pursuant to the Patent Cooperation Treaty done at Washington on June 19, 1970.

An international patent application shall be filed with a Patent Authority or an International Organisation that is, according to the Patent Cooperation Treaty and its Regulations, authorised to receive such applications (Receiving Authority). The Swedish Patent Authority shall be Receiving Authority in accordance with what the Government prescribes. The applicant shall pay the prescribed fee for an international patent application filed with the Swedish Patent Authority.

The provisions of Articles 29 to 38 apply to international patent applications designating Sweden. If, however, the application concerns a European patent for Sweden, Chapter 11 shall apply (Act 2007:700).

Article 29. An international patent application for which the Receiving Authority has accorded an international filing date, shall in Sweden have the same effect as a Swedish patent application with the same filing date. The provisions of Article 2, second Paragraph, second sentence, shall, however, apply only if the application has been pursued in accordance with Article 31. (Act 2007:516).

Article 30. An international patent application shall be considered withdrawn as regards Sweden in the cases referred to in Article 24(1)(i) and (ii) of the Patent Cooperation Treaty.

Article 31. If the applicant wants to pursue an international patent application in Sweden, the applicant shall within 31 months from the international filing date, or, where priority is claimed, the date from which priority is claimed, file, with the Patent Authority, a translation into Swedish of the international patent application to the extent prescribed by the Government or, if the application is drafted in Swedish, a copy of the application. The applicant shall within the same period, pay a fee to the Patent Authority.

If the applicant has paid the fee within the period prescribed in the first Paragraph, the translation or the copy required, may be filed within an additional period of two months, provided that an additional fee is paid within the latter time period.

If the applicant does not observe the provisions in this Article, the application shall be deemed to be withdrawn in so far as Sweden is concerned. (Act 2007:516).

Article 32. (Repealed by Act 2007:516).

Article 33. If an international patent application has been pursued according to Article 31, the provisions in Chapter 2 concerning the application and its processing shall apply unless otherwise provided in this Article or in Articles 34 to 37. The application may only upon a request by the applicant be taken up for consideration before the expiry of the time limit that applies according to Article 31, first Paragraph.

An invitation according to Article 12 may not be issued before the point in time when the Patent Authority has the right to commence the consideration of the application.

The provisions of Article 22, second and third Paragraphs, become applicable already before the application has been pursued as soon as the applicant has met his obligation under Article 31 to file a translation of the application or, if the application is drafted in Swedish, as soon as the applicant has filed a copy of it with the Patent Authority.

In respect of an international patent application shall, for the purposes of the application of Articles 48, 56 and 60, the provisions included there concerning the making available of the documents in the application case under Article 22, refer

instead to the making available of the documents under Article 22 with application of the third Paragraph.

If a patent application meets the obligations as regards form and contents that are prescribed in the Patent Cooperation Treaty and its Regulations, it shall be accepted in these respects. (Act 2007:516).

Article 34. For an international patent application, the Patent Authority may not grant a patent or decide to reject it before the expiry of the time limit prescribed by the Government, unless the applicant agrees to an earlier decision concerning the application. (Act 1993:1406).

Article 35. In respect of an international patent application the Patent Authority may not, without the consent of the applicant, grant a patent or make publicly available the application before the International Bureau of the World Intellectual Property Organization has published the application or twenty months have lapsed from the international filing date or, if priority is claimed, the date from which priority is claimed. (Act 1993:1406).

Article 36. If a part of an international patent application has not been the subject of an international search or an international preliminary examination because the application was found to encompass mutually independent inventions and because the applicant did not pay, within the prescribed time limit, the additional fee pursuant to the Patent Cooperation Treaty, the Patent Authority shall consider if the finding was correct. If the Patent Authority concludes that the finding was correct, the part of the application that was not the subject of such a search or such an examination shall be considered to be withdrawn at the Patent Authority if the applicant does not pay the prescribed fee within two months from the time when the Patent Authority sent a notification to him about its decision. If the Patent Authority concludes that the finding was not correct, the Patent Authority shall proceed with the examination of the application in its entirety.

A decision pursuant to the first Paragraph, whereby the Patent Authority has concluded that the patent application encompasses mutually independent inventions, may be appealed by the applicant. The provisions of Article 27, first and second Paragraphs, apply.

If the Court finds the decision by the Patent Authority to be correct, the time limit for the payment of such a fee as referred to in the first Paragraph, second sentence, shall be computed from the date when the Patent Authority sent to the applicant a notification of the decision of the Court that has gained legal force. (Act 1993:1406).

Article 37. If a part of an international patent application has not been the subject of an international preliminary examination because the applicant has restricted the claims after having been invited by the Authority entrusted with such an examination to either restrict the claims or pay additional fees, the part of the

application that has not been examined shall be considered as withdrawn at the Patent Authority unless the applicant pays the prescribed fee to the Authority within two months after the Authority sent him a notification to that effect.

Article 38. If the Receiving Authority has refused to accord an international filing date to an international patent application or has declared that the application shall be considered withdrawn or that the request that the application shall designate Sweden shall be considered withdrawn, the Patent Authority shall, at the request of the applicant, review the said decision. The same shall apply in respect of a decision by the International Bureau that the application shall be considered withdrawn.

A request for review pursuant to the first Paragraph shall be filed with the International Bureau within the time limit prescribed by the Government. Within the same time limit, the applicant shall file with the Patent Authority a translation of the application to the extent prescribed by the Government and pay the prescribed application fee.

If the Patent Authority concludes that the decision of the Receiving Authority or the International Bureau was not correct, the Patent Authority shall process the application pursuant to Chapter 2. If an international filing date has not been accorded by the Receiving Authority, the application shall be considered to have been filed on the date that the Patent Authority deems should have been accorded as the international filing date. If the application fulfils the requirements as to form and content prescribed in the Patent Cooperation Treaty and its Regulations, it shall be accepted in these respects.

The provision in Article 2, second Paragraph, item 2, shall apply to an application which has been taken up for processing pursuant to the third Paragraph, if the application becomes publicly available pursuant to Article 22. (Act 1983:433).

Chapter 4. The Extent and Term of the Patent

Article 39. The extent of the patent protection is determined by the patent claims. For the understanding of the patent claims, guidance may be sought from the description.

Article 40. A patent granted may be kept in force until twenty years have passed from the date when the patent application was filed.

For a patent a prescribed annual fee shall be paid for each fee year commencing after the grant. If the patent has been granted before annual fees for the patent application have commenced to become due under Article 41, the patent proprietor shall, however, when the annual fee for the patent for the first time becomes due, pay also the annual fees for the fee years commencing before the grant.

Provisions concerning supplementary protection for medicinal products are included in Chapter 13. (Act 1996:889).

Chapter 4 a. Limitation of Patents, etc.

Article 40 a. A patent proprietor may file a request with the Patent Authority to the effect that 1. one or more patent claims and, where this is necessary, the description be amended so that the patent protection is limited (patent limitation), or 2. the patent be revoked.

A request pursuant to the first Paragraph shall be rejected if, at the time of the request, an opposition proceeding pursuant to Article 24 or pursuant to Article 99 of the Convention on the Granting of European Patents (the European Patent Convention) done at Munich on October 5, 1973, or a case for invalidation pursuant to Article 52 relating to the patent are in progress. If the patent proprietor has requested, or requests, that the patent shall be limited or revoked pursuant to Article 105 a of the European Patent Convention, a request according to the first Paragraph shall be declared in abeyance until the European Patent Office has issued a final decision on the matter.

A request pursuant to the first Paragraph must not be approved without the consent of the right-owners concerned as long as the patent is put under legal seizure, or sequestered or put on hold for ensuring payment, or a dispute on the transfer of the patent is pending in a Court.

The patent proprietor shall pay a special fee for a request pursuant to the first Paragraph. (Act 2007:516)

Article 40 b. If the patent proprietor has not complied with the provisions of Article 40 a or if a request for the limitation of a patent is not in conformity with the provisions of Article 52, first Paragraph, items 2 to 4, on invalidity, the patent proprietor shall be invited to submit a correction within a certain period of time.

If the patent proprietor does not reply or if the request cannot be approved even after the patent proprietor has submitted a statement, the request shall be rejected, if 1. the patent proprietor has been given an opportunity to submit a statement

concerning the obstacle, and 2. there is no reason to issue a new invitation to the patent proprietor. (Act

2007:516).

Article 40 c. If the Patent Authority finds that there are no obstacles to an approval of a request pursuant to Article 40 a, the patent shall be limited or revoked in conformity with the request. The Patent Authority shall publish the decision. If the patent has been limited, the Patent Authority shall issue a new patent certificate and make a new patent document available.

The decision by the Patent Authority shall have effect from the date of the filing of the patent application. (Act 2007:516).

Article 40 d. In cases relating to infringement of a patent or to revocation of a patent, the patent proprietor has an obligation to inform the Court about the fact that a request for a limitation or revocation of the patent has been made. (Act 2007:516).

Chapter 5. Payment of Annual Fees

Article 41. The annual fee shall be due for payment on the last day of the calendar month during which the fee year begins. The annual fees for the first two fee years shall, however, be due only at the same time as the fee for the third fee year is due. Annual fees may not be paid earlier than six months before becoming due for payment.

For such later application as is referred in Article 11, the annual fees for fee years which have commenced before the date on which the later application was filed or which begins within two months from the said date shall in no case be due before two months have passed from the said date. For an international patent application, the annual fees for fee years which have commenced before the date when the application was pursued in accordance with Article 31 or was taken up for processing pursuant to Article 38 or which commences within two months from the said date, shall not in any case be due before two months have passed from the date when the application was pursued or was taken up for processing.

An annual fee, together with the prescribed increase, may be paid within six months after the date when it becomes due. (Act 1983:433)

Article 42. If the inventor is the applicant or the proprietor of the patent and if he has considerable difficulty in paying the annual fees, the Patent Authority may give him a respite for the payment if he makes a request to that effect not later than when the annual fees become due for the first time. Respites may be given for up to three years at a time but not more than until three years have passed from the grant of the patent. Any request for an extension of the respite shall be made before a respite already granted has expired.

If a request for respite or for an extension of the respite is refused, a fee that is paid within two months thereafter shall be considered to have been paid in time.

Annual fees, for the payment of which a respite has been granted under the first Paragraph, may be paid together with the same increase as referred to in Article 41, third Paragraph, within six months after the point in time until which a respite has been obtained. (Act 1983:433).

Chapter 6. Licenses, Assignments, etc.

Article 43. If the patent proprietor has granted another party the right to exploit an invention commercially (license), the licensee may assign his right to others only if an agreement to that effect has been concluded.

Article 44. If a patent has been transferred to another party or a license has been granted, this fact shall, upon request, be recorded in the Register of Patents.

If it has been proved that a license recorded in the Register has ceased to be valid, the recording of the license shall be cancelled.

The provisions of the first and second Paragraphs shall apply, mutatis mutandis, to compulsory licenses and rights referred to in Article 53, second Paragraph.

In lawsuits and other legal cases concerning a patent, the party shall be deemed to be the patent proprietor who has last been recorded in the Register of Patents in such capacity.

Article 45. A compulsory license for the use of an invention in Sweden may be granted if 1. three years have passed from the granting of the patent and four years from

the filing of the patent application, 2. the invention is not used to a reasonable extent in Sweden, and 3. there is no acceptable reason for the non-use of the invention.

For the purposes of the application of the first Paragraph, item 2, use of an invention equals importation of the invention to Sweden from a State within the European Economic Area or a State or a territory that is party to the Agreement Establishing the World Trade Organization (WTO). (Act 2004:159).

Article 46. A proprietor of a patent for an invention of which the exploitation is depending on a patent that belongs to someone else may be granted a compulsory license to exploit the invention protected by the other patent. Such a license may be granted only if the applicant proves that the first-mentioned invention constitutes a significant technical progress of considerable economic interest compared with the other invention.

If a compulsory license is granted pursuant to the first Paragraph, the proprietor of the patent for which a compulsory license has been granted is entitled to obtain, on reasonable conditions, a compulsory license (cross-license) to exploit the other invention. (Act 2004:159).

Article 46 a. A plant breeder who cannot obtain or exploit a plant variety right or a Community plant variety right without infringing a prior patent, may obtain a compulsory license to exploit the invention that is protected by the patent to the extent that such a license is necessary for the plant variety to be exploited. Such a license may be granted only if the applicant proves that the plant variety constitutes

a significant technical progress of considerable economic interest compared with the invention.

Of a patent proprietor obtains a compulsory license in a plant variety right or a Community plant variety right, the proprietor of the plant variety right is entitled to obtain, on reasonable conditions, a compulsory license (cross-license) to exploit the invention of the patent proprietor.

Provisions on the possibility for the proprietor of a patent on a biotechnical invention to obtain, under certain conditions, a compulsory license to exploit a protected plant variety are contained in Chapter 7, Article 3a, of the Act on the Protection of Plant Variety Rights (1997:306) and, in so far as concerns the Community plant variety rights, in Article 29 of the Council Regulation (EEC) No 2100/94 of 27 July 1994 on the Community Plant Variety Rights. (Act 2997:516).

Article 47. If a public interest of extreme importance so requires, anyone who desires to make commercial use of an invention for which another party holds a patent may obtain a compulsory license to that effect.

Article 48. Any person who in this country was commercially exploiting an invention that is the subject of a patent application at the time when the application documents were made available pursuant to Article 22, shall, if the application results in a patent, obtain a compulsory license for the exploitation if particularly strong reasons are present and he had no knowledge of the application and had not reasonably been able to obtain such knowledge. Under corresponding conditions such a right shall also be granted to anyone who had made substantial preparations for commercial exploitation of the invention in this country. Such a compulsory license may also apply for a period of time before the patent was granted.

Article 49. A compulsory license may only be granted to a party that can be assumed to exploit the invention in an acceptable manner and in accordance with the license. The applicant must also prove that he or she has unsuccessfully turned to the patent proprietor to obtain a contractual license on reasonable conditions.

A compulsory license does not prevent the patent proprietor from exploiting himself or herself the invention or to grant licenses. A compulsory license may be assigned to someone else only together with a business where it is exploited or intended to be exploited. In respect of compulsory licenses referred to in Article 46, first Paragraph, and Article 46 a, first Paragraph, also applies that the license may be assigned only together with the patent or the plant variety right to which the license applies. (Act 2004:159).

Article 50. A compulsory license is granted by a Court, which also decides to what extent the invention may be exploited and determines the remuneration and other terms for the license. When substantially changed circumstances call for it, the Court may, upon request, revoke the license or establish new conditions for it.

Chapter 7. Termination of Patents, etc.

Article 51. If the annual fee for a patent is not paid pursuant to the provisions of Articles 40, 41 and 42, the patent shall lapse as of the beginning of the fee year for which the fee has not been paid. (Act 1983:433).

Article 52. If a claim to this effect is made, the Court shall invalidate a patent if 1. it has been granted despite the fact that the requirements under Articles 1

and 2 are not fulfilled, 2. it relates to an invention which is not described in a way sufficiently clear for a

person skilled in the art to carry out the invention with the guidance thereof, 3. it contains something that did not appear in the application on the filing date,

or 4. the scope of the patent protection has been expanded after the grant of the

patent.

If only a certain part of a patent is invalid, the scope of the patent protection shall be limited correspondingly, through an amendment of the patent claims, if 1. the patent proprietor so requests, and 2. this is in conformity with the first Paragraph, items 2 to 4.

A patent must not be invalidated only on the ground that the person who has been granted the patent is entitled only to a certain part of it.

Except in cases provided for in the fifth Paragraph, a court action may be brought by anyone who suffers damage from the patent and, where this is called for in the public interest, by a Public Authority designated by the Government.

An action based on the allegation that the patent has been granted to a party other than the one that is entitled to the patent under Article 1 may only be brought by the party that claims to be entitled to the patent. The action shall be brought within one year after the party that claims to be entitled to such a right obtained knowledge of the grant of the patent and of other facts on which the action is based. If the patent proprietor was in good faith when the patent was granted or when it was assigned to him, the action may, however, be brought no later than three years from the grant of the patent. (Act 2007:516).

Article 53. If a patent has been granted for a party other than the one who is entitled to the patent according to Article 1, the Court shall, upon an action by the party that is entitled to the patent, transfer it to him or her. The provisions of Article 52, fifth Paragraph, shall apply with respect to the time within which an action shall be brought.

If the party that is deprived of the patent has, in good faith, commenced the exploitation of the invention commercially in Sweden or made substantial preparations therefore, he or she shall be entitled, against a reasonable remuneration and on other reasonable terms, to continue the exploitation or

implement the exploitation as planned, while retaining its general character. Such a right has, under corresponding conditions, also anyone who holds a license which is recorded in the Register of Patents.

A right referred to in the second Paragraph may be transferred to someone else only together with the business in which the right has been exploited or was intended to be exploited. (Act 2007:516).

Article 54. If the patent proprietor renounces the patent in writing to the Patent Authority, the Authority shall declare that the patent has been terminated in its entirety.

If the patent is seized for debt, sequestered or put as a guarantee for payment, or if there is a litigation pending at a Court concerning the transfer of the patent, the patent must not be declared terminated as long as the seizure, the sequestration or putting on hold for ensuring payment is still valid, or the dispute has not been finally decided. (Act 2007:516).

Article 55. When a patent has lapsed or has been declared terminated or, through a judgement that has gained legal force, been declared invalid or transferred, the Patent Authority shall announce this. (Act 1978:149).

Chapter 8. Obligation to Provide Information.

Article 56. If a patent applicant invokes his or her application against another party before the documents in the case have been made available to the public pursuant to Article 22, the applicant is obliged to consent, upon request, to give the other party access to the documents. If the patent application includes such a deposit of biological material as referred to in Article 8 a, the consent shall also encompass the right to obtain a sample of the material. The provisions of Article 22, sixth Paragraph, third and fourth sentences, and seventh and eighth Paragraphs apply when a party wants to obtain a sample on the basis of such a consent.

Anyone who indicates either by addressing himself or herself directly to another party, or in an advertisement, or by inscription on a product or its packaging, or in any other way, that a patent has been applied for, or granted, without at the same time indicating the number of the application or of the patent, shall be obliged to provide, upon request, the said information without delay. If it has not been expressly stated that a patent has been applied for, or granted, but the circumstances are likely to create the impression that such is the case, then, upon request, information shall be given without delay on whether a patent has been applied for or granted. (Act 2004:159).

Chapter 9. Liability and Obligation to Pay Compensation, etc.

Article 57. If anyone infringes the exclusive right conferred by a patent (patent infringement) and if the act is committed wilfully or with gross negligence, he or she

shall be sentenced to fines or imprisonment for not more than two years. Anyone who has violated an injunction issued under penalty of a fine pursuant to Article 57 b, may not be held liable under criminal law for the infringement covered by the injunction.

Attempts to commit acts implying violations referred to in the first Paragraph, and preparations for such acts, are punishable pursuant to Chapter 23 of the Criminal Code.

The Public Prosecutor may bring an action for offences referred to in the first or second Paragraph only if the injured party files a complaint and a prosecution is called for in the public interest. (Act 2005:289).

Article 57 a. Property in relation to which a violation has occurred pursuant to Article 57 shall be forfeited if this is not obviously unreasonable. Instead of the property itself its value may be declared forfeited. Also profits from such a violation shall be declared forfeited if this is not obviously unreasonable. The same applies to what someone received as a compensation for costs related to such a violation, or the value of what has been received, if the reception constitutes a violation pursuant to Article 57.

Property that has been used as an implement in connection with a violation under Article 57 may be declared forfeited, where this needed in order to prevent violations or where there are otherwise special reasons. The same applies to property that has been intended to be used as an implement in connection with a violation under Article 57, if the violation has been carried out or if the action has constituted a punishable attempt or a punishable preparation. Instead of the property itself, its value may be forfeited. (Act 2005:289).

Article 57 b. Upon a request by the patent proprietor or by a party that, on the basis of a license, has the right to exploit the invention, the Court may render an injunction prohibiting, under penalty of a fine, a party that commits, or contributes to, a patent infringement to continue that act.

If the plaintiff shows a probable cause that an act constituting an infringement, or a contribution thereto, takes place, and if it can reasonably be expected that the defendant, through the continuation of the act, or the contribution thereto, diminishes the value of the exclusive right in the patent, the Court may render an injunction, under penalty of a fine, for the time until the case has been finally adjudicated or otherwise is decided. No injunction may be rendered before the defendant has been given an opportunity to respond, unless a delay would entail a risk for damage.

The provisions in the first and second Paragraphs apply also to acts constituting attempts, and to preparatory acts, relating to infringements.

An injunction mentioned in the second Paragraph may be rendered only if the plaintiff deposits a security with the Court for the damage that may be caused to the defendant. If the plaintiff is not capable of depositing such a security, the Court may

liberate him from it. As regards the type of security, the provisions of Chapter 2, Article 25, of the Enforcement Code shall apply. The security shall be examined by the Court unless the defendant has accepted it.

When the case is adjudicated, the Court shall decide whether a prohibition rendered pursuant to the second Paragraph shall continue to apply.

As regards appeals against decisions under the second or fourth Paragraph and as regards the proceedings in higher Courts, the provisions on appeal against decisions in Chapter 15 of the Code of Judicial procedure apply.

An action for the imposition of a fine may be brought by the party that has requested the injunction and shall be processed in accordance with the provisions in the Code of Judicial Procedure relating to actions in cases where no higher penalty than fines is prescribed. In connection with such an imposition, an action may be brought for a new injunction to be rendered under penalty of a fine. (Act 2005:289).

Article 57 c. If the applicant shows a probable cause that someone has committed a patent infringement, the Court may order, under penalty of a fine, one or several of the parties referred to in the second Paragraph to provide information to the applicant about the origin and distribution networks for the goods or services in respect of which the infringement has been committed (order to provide information). Such an order may be rendered upon a request by the proprietor of the patent or by a party that, on the basis of a license, has the right to exploit the invention. Such an order may be rendered only if it can be assumed that the information would facilitate the inquiry into an infringement relating to the goods or services.

The obligation to provide information relates to any party that 1. has committed, or contributed to, the infringement, 2. has on a commercial scale been exploiting goods that the infringement

concerns, 3. has on a commercial scale been exploiting a service that the infringement

concerns, 4. has on a commercial scale made available an electronic communication

service or another service that has been used in connection with the infringement, or

5. has been indicated by a party referred to in items 2 to 4 as being involved in the production or distribution of the goods or the making available of the service that the infringement concerns.

The information on the origin or distribution network of goods or services may, in particular, include 1. the names and addresses of producers, distributors, suppliers and others who

have previously held the goods or made available the service, 2. the names and addresses of intended wholesalers and retailers, and

3. information on how much has been produced, delivered, received or ordered and the price obtained for the goods or services.

The provisions in the first to third Paragraphs apply also to acts constituting attempts, and to preparatory acts, relating to infringements. (Act 2009:111).

Article 57 d. An order to provide information may be rendered only if the reasons speaking in favour of the measure outweigh the inconvenience or other harm that the measure would cause to the party against which it is directed or any other opposite interest.

The obligation to provide information pursuant to Article 57 c does not include information the revelation of which would disclose that the provider of the information or any person closely related to him or her as referred to in Chapter 36, Article 3, of the Code of Judicial Procedure has committed a criminal offence.

The Act (1998:204) on Personal Data contains provisions that limit the use that can be made of personal data received. (Act 2009:111).

Article 57 e. A decision on an order to provide information may be rendered by a Court referred to in Article 65.

If the request for an order to provide information is directed against a party that is the applicant´s opposite party in a case related to an infringement, the provisions on court procedures for that case shall apply. Decisions on orders to provide information may be appealed separately.

If the request is directed against a party other than the one referred to in the second Paragraph, the provisions in the Act (1996:242) on Court Matters apply. For the purpose of consideration of the issue also an oral hearing may be held pursuant to Chapter 37 of the Code of Judicial Procedure. The Court may decide that each party shall bear its own litigation costs.

An action for the imposition of a fine may be brought by the party that has applied for the order and shall be processed in accordance with the provisions in the Code of Judicial Procedure on actions in criminal cases for which no higher penalty than fines is prescribed. In connection with such an action, an action may be brought for a new order to provide information. (Act 2009:111).

Article 57 f. Anyone who, pursuant to Article 57 c, second Paragraph, items 2 to 5, has been ordered to provide information pursuant to the first Paragraph of the same Article, has a right to a reasonable compensation for costs and inconvenience caused. The compensation shall be paid by the party that has applied for the order to provide information.

Anyone who makes available an electronic communication service and who has, pursuant to an order to provide information, delivered information referred to in

Chapter 6, Article 20, of the Act (2003:389) on Electronic Communications, shall send a written notice on this to the person whom the information concerns not earlier than one month and not later than three months from the delivery of the information. Costs for the notice shall be compensated in accordance with the first Paragraph. (Act 2009:111)

Article 57 g. Notwithstanding the prohibition in Article 21 of the Act (1998:204) on Personal Data, personal data on violations that constitute offences pursuant to Article 57 may be processed if this is necessary in order for a legal claim to be established, asserted or defended. (Act 2009:111).

Article 57 h. Upon a request by the plaintiff, the Court may, in infringement cases, order the party that has committed, or contributed to, the infringement to pay a pecuniary compensation for appropriate measures to disseminate information about the judgment in the case.

The provisions in the first Paragraph apply also to acts constituting attempts, and preparatory acts, relating to infringements. (Act 2009:111).

Article 58. Anyone who wilfully or with negligence commits a patent infringement shall pay a reasonable compensation for the exploitation of the invention and compensation for the further damage that the infringement has caused. When the amount of the compensation is decided, particular consideration shall be given to 1. lost profits, 2. profit that has been made by the party that committed the infringement, 3. damage caused to the reputation of the invention, 4. moral damage, and 5. the interest of the patent proprietor in that infringements are not committed.

Anyone who without intent or negligence commits a patent infringement shall pay a compensation for the exploitation of the invention if and to the extent that this is reasonable.

An action for compensation for a patent infringement may concern only the damage caused during the last five years before the action was brought. If no action is brought within that time period, the right to compensation is lost. (Act 2009:111).

Article 59. Upon a request by a party that has suffered a patent infringement, the Court may, in so far as is reasonable, decide that a patent-protected subject matter that has been manufactured without the consent of the patent proprietor shall be recalled from the channels of commerce, changed, taken into custody for the remainder of the patent term or be destroyed or that some other measure shall be taken in respect of it. The same applies to implements that have been, or have been intended to be, used in connection with the infringement.

Property referred to in the first Paragraph may be seized, if it may reasonably be assumed that a criminal offence pursuant to Article 57 has been committed. In

respect of such seizure, the provisions on seizure in criminal cases in general shall apply.

Notwithstanding the provisions in the first Paragraph, the Court may, if there are extraordinary reasons, pursuant to a request, decide that a proprietor of property referred to in the first Paragraph may have disposal of the property for the remainder of the patent term, or part of it, against a reasonable compensation and on other reasonable conditions. Such a decision may be rendered only if the proprietor has acted in good faith.

The provisions of the first to third Paragraphs apply also to acts constituting attempts, and to preparatory acts, relating to an infringement.

A decision on a measure pursuant to the first Paragraph must not imply that the party that has suffered a patent infringement shall have to pay a compensation to the party against which the measure is directed.

Any measures pursuant to the first Paragraph shall be paid for by the defendant where there are no specific reasons against it.

A decision referred to in this Article shall not be rendered, if forfeiture or a measure for the prevention of wrongful acts shall be decided pursuant to Article 57 a or the Criminal Code. (Act 2009:111).

Article 59 a. Where it can reasonably be assumed that someone has committed, or contributed to, an infringement, the Court may, for the purpose of preserving evidence relating to the infringement, order that an investigation be undertaken in respect of that party in order to search for objects or documents that can be assumed to be of importance for the inquiry into the infringement (infringement investigation).

An order for an infringement investigation may be rendered only where the reasons speaking in favour of the measure outweigh the inconvenience or other harm that the measure would cause to the party against which it is directed or to any other opposite interest.

The provisions in the first and second Paragraphs apply also to acts constituting attempts, and to preparatory acts, relating to an infringement. (Act 2007:516).

Article 59 b. An order for an infringement investigation is rendered by the Court referred to in Article 65.

A matter relating to an infringement investigation may be taken up for consideration only upon a request by the patent proprietor or anyone who, on the basis of a license, has a right to exploit the invention. Where legal proceedings have not yet been initiated, the request shall be submitted in writing.

The opposite party shall be given an opportunity to respond before an order for an investigation is rendered. Where a delay would entail a risk that objects or documents of importance for the inquiry into the infringement would be removed, destroyed or distorted, the Court may, however, immediately issue an order to be valid until otherwise decided.

In other respects, any matter relating to an infringement investigation which arises before legal proceedings have been initiated shall be processed in the same way as if the matter had arisen in the course of legal proceedings. (Act 2009:111).

Article 59 c. An order for an infringement investigation may be rendered only where the applicant deposits a security at the Court for the injury that may be caused to the opposite party. Where the applicant is not capable of depositing a security, the Court may liberate him from it. As regards the type of the security, the provisions of Chapter 2, Article 25, of the Enforcement Code shall apply. The security shall be examined by the Court, unless the opposite party has accepted it.

As regards appeals against the decision by the Court relating to an infringement investigation proceeding and as regards the proceedings in higher Courts the provisions concerning appeal against decisions prescribed in Chapter 15 of the Code of Judicial Procedure apply. (Act 1998:1456).

Article 59 d. An order for an infringement investigation shall contain information about 1. the purpose of the investigation, 2. the objects and documents that may be searched for, and 3. the venues that may be searched.

Where necessary, the Court shall set also other conditions for the execution of the order. (Act 1998:1456).

Article 59 e. An order for an infringement investigation is immediately enforceable. If an application for its execution has not been filed within one month from the order, it becomes invalid.

If the applicant does not, within one month from the conclusion of the execution, file an action or initiate in some other manner a proceeding relating to the matter, any measure that has been undertaken in the context of the execution of the infringement investigation shall be invalidated to the extent possible. The same applies where an order for an infringement investigation is invalidated after the execution has been concluded. (Act 1998:1456).

Article 59 f. An order for an infringement investigation is executed by the Local Enforcement Authority in accordance with the conditions prescribed by the Court and in applying Chapters 1 to 3, Chapter 17, Articles 1 to 5, and Chapter 18, of the Enforcement Code. The applicant´s opposite party shall be informed about the execution only if the order for an infringement investigation has been rendered after hearing the opposite party. The Authority has the right to take photographs and to

make video and sound recordings of such objects for which it is authorised to search. The Authority also has the right to make copies of, and extracts from, such documents for which is is authorised to search.

An infringement investigation must not concern written documents referred in Chapter 27, Article 2, of the Code of Judicial Procedure. (Act 2006:682).

Article 59 g. The opposite party has the right to summon an attorney when an order for infringement investigation is to be executed. The execution must not commence before the attorney has arrived. This does not, however, apply if 1. the investigation is thereby unnecessarily delayed, or 2. there is otherwise a risk that the purpose of the measure will not be achieved.

In the course of the execution, the Enforcement Authority is authorised to engage, as necessary, the services of an expert.

The Authority may permit the applicant or a representative of the applicant to attend the investigation in order to provide information. If such a permission is granted, the Authority shall see to it that the applicant or the representative is not being informed about the findings at the investigation more than can be justified by the execution. (Act 2006:682).

Article 59 h. Photographs and video and sound recordings of objects as well as copies of, and extracts from, documents shall be listed and shall be held available for the applicant and the opposite party. (Act 1996:1456).

Article 60. If someone commercially exploits an invention for which a patent is sought after the documents in the application file have been made available pursuant to Article 22, the provisions on patent infringement shall apply only to the extent that the application results in a patent. For the period before the patent was granted pursuant to Article 20, the patent protection extends, however, only to what is apparent both from the patent claims as worded when the application became publicly available and from the patent claims according to the patent. No punishment shall be imposed, forfeiture must not take place and compensation for damages resulting from the exploitation that took place before the patent was granted may be adjudicated only pursuant to Article 58, second Paragraph.

The provisions in Article 58, third Paragraph, shall not apply if the action for compensation was brought no later than one year after the term for opposition has expired or, if an opposition has been filed, no later than one year after the Patent Authority decided that the patent was to be maintained. (Act 2005:289).

Article 61. If a patent has been revoked or declared invalid by a decision or a judgment that has gained legal force, the Court may not adjudicate a punishment, decide on a seizure, issue a prohibition under penalty of a fine, impose a fine or a compensation or decide on any other measure pursuant to Articles 57 to 60.

If a patent infringement action is brought and the party against which the action is directed claims that the patent is invalid, the question of invalidity may be considered only after a court action to this effect has been initiated. The Court shall order the party asserting that the patent is invalid to bring such action within a certain period of time.

If a patent infringement action and a patent invalidity action are brought in the same court proceeding and if it would be suitable with regard to the inquiry that the issue of patent infringement be dealt with separately, a separate judgment may, at the request of one of the parties, be rendered on this issue. If a separate judgment is rendered, the Court may decide that the case relating to the invalidity shall be held in abeyance until the judgment has gained legal force. (Act 2009:111).

Article 62. Anyone who wilfully or with negligence which is not of a minor nature omits to carry out what is required by him under Article 56, shall be sentenced by fines.

Such a penalty shall also be imposed on a party that, in cases referred to in the same Article, wilfully or with negligence which is not of a minor nature provides false information, unless punishment for such acts is provided for in the Penal Code.

Anyone who wilfully or with negligence omits to carry out his obligations under Article 56 or, in cases referred to there, provides incorrect information shall pay a compensation for the injury caused. If the negligence is of a minor nature, the compensation may be adjusted accordingly.

Prosecution actions for offenses referred to in the first and second Paragraphs may be brought by the Public Prosecutor only if the injured party has filed a complaint and a prosecution is called for in the public interest. (Act 1991:296).

Article 63. A patent proprietor or a party that on the basis of a license is authorised to exploit the invention, may bring an action for a declaratory judgment to establish whether he enjoys protection against another party on the basis of the patent, if there is uncertainty in this respect and this is prejudicial to him.

A party that carries out or intends to carry out an activity may, on the same conditions, bring an action against the proprietor of the patent to establish whether a specific patent constitutes an obstacle to the said activity.

If it is alleged in the cases mentioned in the first Paragraph that the patent is invalid, the provisions of Article 61, second Paragraph, shall apply, mutatis mutandis.

Article 64. Anyone who desires to bring an action for the invalidation of a patent, for transfer of a patent or for the grant of a compulsory license shall report this to the Patent Authority and shall notify anyone who, according to the Register of Patents, holds a license in, or a pledge of, the patent. If a licensee desires to bring an action for a patent infringement or for an establishment under Article 63, first Paragraph, he shall notify the proprietor of the patent of this fact. The same applies if a proprietor of a pledge desires to bring an action for patent infringement.

The duty to provide information provided for in the first Paragraph shall be deemed to have been fulfilled when the information has been sent in a registered letter to the address recorded in the Register of Patents.

If it is not shown, when the action is brought, that a report or a notification has been made pursuant to the provisions in the first Paragraph, the plaintiff shall be given a respite to do so. If he does not avail himself of this respite, his action shall not be taken up for consideration. (Act 1987:1330).

Article 65. The District Court of Stockholm shall be have jurisdiction in litigations relating to 1. the proper title to an invention for which a patent is sought, 2. the invalidation or transfer of a patent 3. the grant of compulsory licenses, the establishment of new conditions for, or the

revocation of, such licenses or rights referred to in Article 53, second Paragraph 4. patent infringements 5. establishments under Article 63, or 6. the adjudication of compensation under Article 78. (Act 1978:149).

Article 66. In cases referred to in Article 65, the District Court is competent to act with four members, two of whom shall be proficient in law and two have technological qualifications. More than three members proficient in law and three members with technological qualifications may not sit on the Court. One of the members proficient in law shall be the President of the Court.

In deciding cases without a main session as well as in proceedings that do not take place at a main session or at inspections on site, the District Court is, however, competent with one member proficient in law. In such cases no more than one member proficient in law and one technologically qualified member may sit on the Court. In this case the member proficient in law is the President of the Court. (Act 1986:233).

Article 67. In cases where technologically qualified members of the District Court have participated in the decision, the Court of Appeal is competent with three members proficient in law and two technologically qualified members. However, if three members proficient in law have participated in the decision of the District Court, at least four members proficient in law shall participate in the decisions of the Court of Appeal. More than five members proficient in law and three technologically qualified members may not sit on the Court.

If the Court of Appeal finds that the participation of technologically qualified members is evidently unnecessary, then the Court of Appeal is competent without such members.

In cases concerning review permits the Court of Appeal shall include three members proficient in law. One technologically qualified member may, however, serve on the Court instead of one of the members proficient in law.

Article 68. The Government or an Authority designated by the Government shall appoint at least twenty-five persons for three years at a time to serve as technologically qualified members of the District Court and of the Court of Appeal. During a three year period the Government may, where necessary, appoint additional persons for such service for the remainder of the period.

The President of the Court shall select, for each particular case, the members that shall sit on the Court from among the persons thus appointed, according to the desired technological qualifications and other requirements. A technologically qualified person who retires from office is obliged to serve at the continuation of the consideration of a case in which he has participated earlier.

Article 68 a. In a civil litigation pursuant to Article 65 relating to a European patent, the Court may, where a complete translation into Swedish of the patent document is not available at the Patent Authority, invite the patent proprietor or any other party that brings an action on the basis of a right that is derived from the patent proprietor to file such a translation. Where the party thus invited is the plaintiff in the case, the invitation shall be rendered under the sanction that the action may otherwise be dismissed. If the invited party is the defendant in the case, the invitation shall instead be rendered under the sanction that the Court will make a translation of the patent document at the expense of the party (Act 2006:625).

Article 69. In cases pursuant to Article 65, the Court shall obtain an opinion from the Court of Patent Appeals, if so is considered necessary. (Act 1977:730).

Article 70. A copy of the judgment or final decision in cases referred to in Article 65 shall be sent to the Patent Authority.

Chapter 10. Special Provisions.

Article 71. A patent proprietor who does not have his domicile in this country shall have a representative with residence here who is empowered to receive for him service of writs of summons, notifications and other documents in legal cases and matters concerning the patent, with the exception of writs of summons in criminal cases and orders for the party to appear personally before the Court. The representative shall be communicated to the Register of Patents and recorded there.

If the patent proprietor has not communicated a representative as referred to in the first Paragraph, the service may instead be carried out by sending the document to be served on him in a prepaid letter to the address recorded in the Register of Patents. If there is no complete address recorded in the Register, the service may be carried out by making the document available at the Patent Authority and by announcing the said service and the essential contents of the document in a publication determined by the

Government. The service shall be deemed to have been carried out when the actions mentioned above have been carried out.

The Government may, on condition of reciprocity, prescribe that the provisions in the first and second Paragraphs shall not apply in relation to a patent proprietor who is domiciled in a specified foreign State or who has a representative in that foreign State who is communicated to the Register of Patents in this country and who is empowered in the manner prescribed in the first Paragraph. (Act 1977:700).

Article 72. If the applicant or the patent proprietor has, despite having observed all due care required by the circumstances, suffered a loss of rights because he or she has not performed an act at the Patent Authority within the time limit prescribed in this Act or under the authority of this Act and then he or she performs the act within two months from the removal of the cause of the non-compliance, but at the latest within one year from the expiry of the time limit, the Patent Authority shall declare the act to have been performed in due time. If the applicant or the patent proprietor wishes to obtain such a declaration, he or she shall within the time limited prescribed above, file a request to that effect with the Patent Authority and pay a fee.

With respect to the time limit referred to in Article 6, a declaration pursuant to the first Paragraph may be made only if the application for which priority is claimed has been filed at the latest within two months from the expiry of the time limit and a request for a declaration has been made and the fee has been paid within the same period.

With respect to an international patent application that has been pursued in Sweden in accordance with Article 31, the first and second Paragraphs apply also if the applicant has suffered a loss of rights because he or she has not observed a time limit with regard to the Receiving Authority, the International Searching Authority, the International Preliminary Examining Authority or the International Bureau. The act that has not been performed within the time limit shall in the cases referred to here be performed at the Patent Authority. (Act 2007:516).

Article 73. If, in cases referred to in Article 31 or 38, a document or a fee which has been sent by mail has not arrived at the Patent Authority within the prescribed time limit, but if the action intended by the mail has been completed within two months from the point in time when the applicant realized or should have realized that the time limit had been exceeded, but in no case later than one year after the expiration of the time limit, the Patent Authority shall declare that the act shall be deemed to have been completed within the proper time limit, provided that 1. the interruption of the postal services occurred on any of the ten days

preceding the expiration of the time limit because of war, revolution, civil disorder, strike, natural disaster or other similar circumstance in the locality where the sender is staying or has his place of business, and the document or fee was mailed to the Patent Authority within five days after the resumption of the postal service, or

2. the document or fee was mailed to the Patent Authority by registered mail no later five days after the expiration of the time limit, but only if the mail was sent by air mail where this was possible or the sender had reason to assume that the mailing by surface mail should have arrived to the Patent Authority within two days from the date of the mailing.

If the applicant wishes to obtain a declaration pursuant to the first Paragraph, he shall file a written petition to that effect with the Patent Authority within the time limit prescribed there. (Act 1983:433).

Article 74. If a request under Article 72 or 73 has been approved and as a result thereof the processing of a patent application that has been dismissed or rejected after having been made available under Article 22 is resumed, or a patent that has lapsed is considered maintained, an announcement to that effect shall be made.

If anyone after the expiry of the time limit for restoration of the dismissed application or after the decision on rejection has gained legal force, or the patent has lapsed, but before the said announcement has been made, has begun in good faith to exploit the invention commercially in this country, he may, notwithstanding the patent, continue such exploitation while retaining its general character. Such a right to exploitation shall also be granted on corresponding conditions to anyone who has made substantial preparations for commercial exploitation of the invention in this country,

The right under the preceding Paragraph may only be transferred to others together with the business activity in which it originated or in which the exploitation was intended to take place.

Article 75. Final decisions by the Patent Authority, other than those referred to in Article 26 and decisions under Articles 42, 72 or 73, may be appealed to the Court of Patent Appeals within two months from the date of the decision.

A final decision by the Court of Patents Appeals may be appealed to the Supreme Administrative Court within two months from the date of the decision. In this case, the provisions in Articles 35 to 37 of the Code of Administrative Procedures (1971;291) on appeals against decisions by the Administrative Court of Appeal shall apply. Decisions by the Court of Patent Appeals shall indicate that a special review permit is required for consideration by the Supreme Administrative Court and the grounds on which such leave is granted.(Act 2010:1395).

Article 76. Fees under this Act are decided by the Government. As regards annual fees, the Government may prescribe that one or more of the first fee years shall be exempt from fees. (Act 1983:433).

Article 77. The Government or the Authority designated by the Government issues provisions concerning the implementation of this Act. Diaries kept by the Authority shall be available to the public to the extent prescribed by the Government.

The Government may issue provisions that documents in matters relating to patent applications may be delivered to an Authority in another country.

Furthermore, the Government may also issue provisions to the effect 1. that the examination of patent applications may, upon request by the Patent

Authority, be carried out at an Authority in another State or at an international institution, and

2. that a party that applies for a patent on an invention for which he or she has applied for a patent in another State, shall be obliged to report what the Patent Authority in that State has communicated to him or her concerning the examination of the patentability of the invention.

Provisions concerning the obligation to provide reports pursuant to the third Paragraph, item 2, may, however, not be issued in respect of a patent application referred to in Chapter 3, if it has been the subject of an international preliminary examination and a report concerning that examination has been filed with the Patent Authority. (Act 2007:516).

Article 78. If the country is at war or in danger of war, the Government, when called for in the public interest, may prescribe that the right to a specific invention shall be surrendered to the State or to another party designated by the Government. A reasonable compensation shall be paid for the right to the invention thus surrendered. If no agreement on the compensation can be reached with the party entitled to compensation, the Court shall fix the compensation.

If a party other than the State has availed itself of the right to an invention pursuant to the first Paragraph and if the party does not fulfil its obligations with regard to compensation, the State shall be obliged to pay the said compensation as soon as this is requested by the party entitled to the compensation.

Article 79. Special provisions apply to inventions of importance for the defence of the country.

Chapter 11. European Patents

Article 80. A European patent is a patent that has been granted by the European Patent Office under the European Patent Convention, done at Munich on October 5, 1973. A European patent application is a patent application filed under the said Convention.

An application for a European patent shall be filed with the European Patent Office. Such an application may also be filed with the Patent Authority to be transmitted by it to the European Patent Office. An application referred to in Article 76 of the said Convention (European divisional application) shall, however, always be filed with the European Patent Office.

The provisions of Articles 81 to 93 apply to a European patent for Sweden and a European patent application designating Sweden.

Article 81. A European patent is granted when the European Patent Office has announced its decision to approve of the patent application. The European patent has the same legal effect as a patent granted in this country and is also otherwise subject to the same conditions as such a patent, unless otherwise provided in this Chapter.

Article 82. A European patent has effect in Sweden only if the applicant, within three months from the date when the European Patent Office has announced its decision to grant the patent, has filed with the Patent Authority a translation, in the manner prescribed in the third Paragraph, of the text on the basis of which the patent has been granted by the European Patent Office and within the same period has paid a fee for the publication. If the European Patent Office decides that a European patent shall be maintained in an amended wording or be limited, what has been said now applies also in respect of the amended text.

The translation shall be made available to anyone. It shall, however, not be made available before the European Patent Office has published the European patent application.

The patent claims shall always be filed in a translation into Swedish. If the patent has been granted in German or French, the description shall be filed in translation into Swedish or English.

If the translation has been filed and the fee has been paid within the time prescribed and the European Patent Office has announced its decision to grant the patent or decided that the European Patent shall be maintained in an amended wording or be limited, this fact shall be announced by the Patent Authority. (Act 2007:518).

Article 83. If the patent proprietor has not, within the prescribed time limit, completed the act referred to in Article 82, first Paragraph, the provisions of Article 72, first Paragraph, concerning patent applicants shall apply mutatis mutandis. If it is declared, pursuant to Article 72, that such an act shall be deemed to have been completed within the proper time limit, the Patent Authority shall announce this fact.

If someone has, after the time limit for completion of the acts under Article 82, first Paragraph, has expired but before the announcement has been passed, has commenced in good faith to exploit the invention commercially in this country or has made substantial preparations for it, he shall enjoy the rights provided for in Article 74, second and third Paragraphs. (Act 2006:625).

Article 84. (Repealed through Act 1993:1406).

Article 85. If the European Patent Office has decided to limit or, wholly or in part, invalidate a European patent, this shall have the same effect as if the patent had been limited or declared invalid to the corresponding extent in Sweden. In order for a decision on limitation to have effect in Sweden, the requirements pursuant to Article 82 have to be fulfilled. The Patent Authority shall announce the decision.

Article 86. Annual fees for European patents shall be paid to the Patent Authority for each fee year beginning after the year in which the European Patent Office announced its decision to approve the patent application.

If the annual fee for a European patent is not paid pursuant to the provisions in the first Paragraph and in Articles 41 and 42, Article 51 shall apply mutatis mutandis, The first annual fee for a European patent is not, however, due for payment before two months have passed from the date on which the patent was granted. (Act 1983:433).

Article 87. A European patent application for which the European Patent Office has accorded a filing date, shall in Sweden have the same effect as a Swedish patent application with the same filing date. If the application according to the European Patent Convention enjoys priority from an earlier date than the filing date, such priority shall be taken into consideration.

For the purposes of the application of Article 2, second Paragraph, the publication of a European patent application pursuant to Article 93 of the European Patent Convention shall be equivalent to the application being made available to the public pursuant to Article 22. This applies also to any publication referred to in Articles 153.3 or 153.4 of the Convention if this publication by the European Patent Office is considered as equivalent to a publication pursuant to Article 93. (Act 2007:516).

Article 88. If a European patent application has been published under the European Patent Convention and a translation into Swedish of the patent claims as worded when published has been filed with the Patent Authority, the Patent Authority shall made an announcement to this effect and make the translation available to anyone.

If someone commercially exploits an invention for which patent protection is sought in a European patent application after the announcement pursuant to the first Paragraph has been effected, the provisions concerning patent infringement shall apply mutatis mutandis if the application results in a patent for Sweden. In such a case, the patent protection shall, however, extend only to that revealed in both the patent claims as worded when published and the claims according to the patent. Punishment shall not be imposed and compensation for damages may only be determined pursuant to Article 58, second Paragraph.

The provisions of Article 58, third Paragraph, shall not apply if the action for compensation is initiated within one year after the period for opposition against the

European patent expired, or, if an opposition has been filed, within one year after the decision by the European Patent Office to maintain the patent. (Act 1980:105).

Article 89. If a European patent application or a request that such an application shall designate Sweden has been withdrawn or if under the –European Patent Convention such a withdrawal shall be deemed to have been made, and if the processing of the application has not been resumed pursuant to article 121 of the Convention, this shall have the same effect as a withdrawal of a patent application at the Patent Authority.

If a European patent application has been rejected, this shall have the same effect as a rejection of a patent application in this country.

Article 90. If the translation of a document referred to in Article 82 or 88 does not correspond with the wording of the document of the language of the proceedings before the European Patent Office, the patent protection shall only extend to what is evident from both texts.

In litigations concerning revocation, the text in the language of the proceedings shall constitute the sole authentic text.

Article 91. If the applicant or the proprietor of the patent files a correction of a translation referred to in Article 82 with the Patent Authority and pays a fee for the publication of the corrected translation, this shall apply instead of the earlier one. A corrected translation shall be made available to anyone, if the original translation is made available. If the correction has been received and the fee been paid and if the original translation has been made available to anyone, the Authority shall issue an announcement also of the correction.

If the applicant files a correction of a translation as referred to in Article 88 and pays a fee for the publication of the corrected translation, the Patent Authority shall issue an announcement about this fact and make the corrected translation available to anyone. After the announcement has been made the corrected translation shall apply instead of the earlier one.

If anyone has, before a corrected translation has become valid, in good faith commenced the exploitation of the invention commercially in Sweden in a manner that, according to the earlier translation, did not constitute an infringement of the right of the applicant or the patent proprietor, or has made substantial preparations therefore, he or she shall enjoy the right specified in Article 74, second and third Paragraphs. (Act 2007:518).

Article 92. If the European Patent Office has decided to limit or to revoke, fully or in part, a European patent or if such circumstances have occurred as regards a European patent application as are referred to in Article 89 , but the European Patent Office declares that, under the European Patent Convention, the patent

proprietor or the applicant shall be granted restitutio in integrum, this shall apply also in Sweden.

If anyone, after the decision was rendered or the circumstances occurred, but before the European Patent Office issued an announcement concerning the declaration referred to in the first Paragraph, has, in good faith, commenced the exploitation of the invention commercially in Sweden, or made substantial preparations therefore, he or she shall enjoy the right specified in Article 74, second and third Paragraphs.

If the European Patent Office has set aside a decision pursuant to Article 112 a of the European Patent Convention, the decision by the European Patent Office on the setting aside shall apply also in Sweden. If a European patent has become valid in Sweden after the European Patent Office has decided to set aside a decision, the provisions of the second Paragraph shall apply, if the exploitation had commenced or preparations were made before the decision on the setting aside was announced. The same applies to the extent of the patent protection for a European patent with validity in Sweden that has been extended after the decision by the European Patent Office on the setting aside of a decision. (Act 2007:516).

Article 93. If a European patent application that has been filed with a national Patent Authority is deemed to be withdrawn because the European Patent Office did not receive it within the prescribed time limit, the Patent Authority shall, pursuant to a request by the applicant, take up the application as converted into an application for a Swedish patent, provided

1. that the request is filed with the National Authority that received the patent application within three months from the point in time when the applicant was notified that the application was considered withdrawn and, furthermore, it is received by the Patent Authority within twenty months from the date of filing of the application or, if priority is claimed, the date from which priority is claimed.

2. that the applicant pays, within the time period determined by the Government, the prescribed application fee and files a translation into Swedish of the patent application.

If the patent application fulfils the requirements as to the form of the application prescribed in the European Patent Convention and its Implementing Regulations, it shall be accepted in this respect.

Chapter 12. Pledging.

Article 94. Patents that have been granted or that have effect in this country may be pledged pursuant to the provisions in this Chapter.

Pledges may also apply to 1. a Swedish patent application,

2. an international patent application that has been pursued under Article 31 or which has been taken up for processing in accordance with Article 33, third Paragraph, or Article 38, or

3. a European patent application for which a translation in accordance with Article 88 has been received by the Patent Authority or which has been converted under Article 93.

A pledge of a patent application also extends to a part of the application that becomes the subject of a division or a breaking out. (Act 1987:1330).

Article 95. A pledge of a patent or a patent application comes into being by registration of a written contract pledging the property. The application for registration shall be filed with the Patent Authority.

If a registered pledge has been transferred to another party, this fact shall, upon request, be recorded in the Register of Patents or the Diary of Patent Applications.

If a pledge has been granted to several parties individually, precedence shall be given to the grant for which the application for registration was first received by the Patent Authority, unless otherwise agreed.

If applications for registration of several pledges are filed on the same day, precedence shall be given to them in accordance with the chronological order in which they were made, unless otherwise agreed. If the contracts are simultaneous or it can not be determined in which chronological order they were made, they shall have the same right. (Act 1987:1330).

Article 96. An application for registration in accordance with Article 95 shall be made by the party having the right to the patent or the patent application or by the party to whom a pledge has been granted. The applicant shall prove the right of the pledger to the patent or the patent application.

The proprietor of the patent recorded in the Register of Patents shall be deemed to have the right to the patent unless the case shows otherwise. If the application for registration relates to a pledge of a patent application, the inventor or his assignee who is registered at the Patent Authority shall be deemed to have the right to the patent application, unless the case shows otherwise.

If, when the application for registration is filed, the pledger does not have the pledged property at his disposal due to distraint, bankruptcy, legal incapacity, ensuring of payment, sequestration or for some other reason, the application must not be approved. (Act 1987:1330).

Article 97. A contract in which a patent is pledged can be registered when the patent has been granted or, if the contract relates to a European patent, when it has come into effect in this country pursuant to Article 82.

A contract in which a patent application is pledged may be registered when the patent application has been recorded in the Diary of Patent Applications at the Patent Authority, or, if the contract related to a European patent application, when an announcement under Article 88 has been made.

If a pledged patent application results in the granting of a patent, the patent shall thereafter constitute the pledged property. (Act 1987:1330).

Article 98. Even though a registration has been effected, the right to the pledged property only applies if the contract was concluded by a party that is the proper owner of the property and is entitled to dispose thereof and if the contract is not invalid for any other reason. (Act 1987:1330).

Article 99. The pledge lapses if the patent or the patent application has been transferred to another party or otherwise is not valid due to the provisions in this Act. (Act 1987:1330).

Article 100. The registration shall be removed from the files if the pledge, through a judgment that has gained legal force has been declared invalid or if the pledge has lapsed or otherwise has ceased to be valid. (Act 1987:1330).

Article 101. The pledging of a patent or a patent application has effect from the time of the application for registration according to Article 95 against anyone else who later acquires ownership of, or any other right in, the property.

A licence agreement is valid against the pledgee if the agreement was concluded before the application for registration of the pledge contract. (Act 1987:1330).

Article 102. The provisions in any other laws concerning pledges upon distraint or upon bankruptcy also apply to pledges of patents or patent applications. The receipt by the Patent Authority of an application for registration under Article 95 has the same legal effects as when a pledgee takes possession of an object.

If a pledged patent or a patent application is being sold upon distraint or bankruptcy, licence agreements referred to in Article 101, second Paragraph, shall remain in force. (Act 1987:1330).

Article 103. The pledgee may sell the pledge and obtain his claim from the proceeds only if he has previously informed the debtor and other known parties about the sale and they have been given sufficient opportunity to look after their interests.

After a sale pursuant to this Article, license agreements as referred to in Article 101, second Paragraph, remain in force. (Act 1987:1330).

Article 104. Anyone who applies for registration pursuant to this Chapter shall pay a fee. The Government determines the amount of the fee. (Act 1987:1330).

Chapter 13. Supplementary Protection.

Article 105. Anyone who applies for supplementary protection or extension of the period for a supplementary protection in accordance with Council Regulation (EEC) No 1768/92 of 18 June 1992 concerning the creation of a supplementary protection certificate for medicinal products or for supplementary protection in accordance with Regulation (EC) No 1610/96 of the European Parliament and of the Council of 23 June 1996 concerning the creation of a supplementary protection certificate for plant protection products shall pay a fixed application fee. (Act 2007:242).

Also an annual fee shall be paid for the supplementary protection. The fee year is computed from the date when the protection commenced to be valid and thereafter from the corresponding date. (Act 2007:242).

Article 106. The provisions in Chapter 9 on liability shall also apply to supplementary protection. (Act 1994:1511)

Articles 106 to 114. (Repealed by Act 1994:1511).

Entry Into Force and Transitional Provisions.

(Not translated).

1 Kap.Allmänna bestämmelser
- 1 §
- 1 a §
- 1 b §
- 1 c §
- 1 d §
- 2 §
- 3 §
- 3 a §
- 3 b §
- 4 §
- 5 §
- 6 §
- 6 a §
- 6 b §
- 6 c §
- 6 d §
- 6 e §
- 6 f §
- 6 g §
2 Kap. Handläggning av svenska patentärenden
- 7 §
- 8 §
- 8 a §
- 8 b §
- 8 c §
- 9 §
- 10 §
- 11 §
- 12 §
- 13 §
- 14 §
- 15 §
- 16 §
- 17 §
- 18 §
- 19 §
- 20 §
- 21 §
- 22 §
- 23 §
- 24 §
- 25 §
- 26 §
- 27 §
3 Kap.Internationell patentansökan
- 28 §
- 29 §
- 30 §
- 31 §
- 32 §
- 33 §
- 34 §
- 35 §
- 36 §
- 37 §
- 38 §
4 Kap.Patents omfattning och giltighetstid
- 39 §
- 40 §
4 a kap. Patentbegränsning m.m.
- 40 a §
- 40 b §
- 40 c §
- 40 d §
5 Kap.Betalning av årsavgifter
- 41 §
- 42 §
6 Kap.Licens, överlåtelse m. m.
- 43 §
- 44 §
- 45 §
- 46 §
- 46 a §
- 47 §
- 48 §
- 49 §
- 50 §
7 Kap.Patents upphörande m. m.
- 51 §
- 52 §
- 53 §
- 54 §
- 55 §
8 Kap.Uppgiftsskyldighet
- 56 §
9 Kap.Ansvar och ersättningsskyldighet m. m.
- 57 §
- 57 a §
- 57 b §
- 57 c §
- 57 d §
- 57 e §
- 57 f §
- 57 g §
- 57 h §
- 58 §
- 59 §
- 59 a §
- 59 b §
- 59 c §
- 59 d §
- 59 e §
- 59 f §
- 59 g §
- 59 h §
- 60 §
- 61 §
- 62 §
- 63 §
- 64 §
- 65 §
- 66 §
- 67 §
- 68 §
- 68 a §
- 69 §
- 70 §
10 Kap.Särskilda bestämmelser
- 71 §
- 72 §
- 73 §
- 74 §
- 75 §
- 76 §
- 77 §
- 78 §
- 79 §
11 Kap.Europeiskt patent
- 80 §
- 81 §
- 82 §
- 83 §
- 84 §
- 85 §
- 86 §
- 87 §
- 88 §
- 89 §
- 90 §
- 91 §
- 92 §
- 93 §
12 kap. Pantsättning
- 94 §
- 95 §
- 96 §
- 97 §
- 98 §
- 99 §
- 100 §
- 101 §
- 102 §
- 103 §
- 104 §
13 Kap. Tilläggsskydd
- 105 §
- 106 §
Övergångsbestämmelser

SFS nr: 1967:837 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L3 Rubrik: Patentlag (1967:837) Utfärdad: 1967-12-01 Ändring införd: t.o.m. SFS 2011:580 Omtryck: SFS 1983:433

1 Kap.

Allmänna bestämmelser

1 § Den som har gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt,eller den till vilken uppfinnarens rätt har övergått kan, enligt 1-10 kap.denna lag, efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige ochdärigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Bestämmelserom europeiskt patent finns i 11 kap.

Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är

en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
en konstnärlig skapelse,
en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel ellerför affärsverksamhet eller ett datorprogram, eller
en presentation av information. Lag (2007:516).

1 a § Patent meddelas inte på växtsorter eller djurraser.

Patent kan dock meddelas på en uppfinning som avser växter eller djur, omuppfinningens genomförbarhet inte är tekniskt begränsad till en vissväxtsort eller djurras. Vad som avses med växtsort framgår av 1 kap. 3 §växtförädlarrättslagen(1997:306).

Patent meddelas inte på ett väsentligen biologiskt förfarande förframställning av växter eller djur. Med väsentligen biologiskt förfarandeför framställning av växter eller djur avses ett förfarande som i sinhelhet består i naturliga företeelser, som korsning eller urval. Patent kandock meddelas på en uppfinning som avser ett mikrobiologiskt förfarandeeller ett annat tekniskt förfarande eller ett genom sådant förfarandeframställt alster. Med mikrobiologiskt förfarande avses ett förfarande somutförs på mikrobiologiskt material eller genom vilket sådant materialanvänds eller framställs.

En uppfinning kan vara patenterbar även om den avser ett alster som bestårav eller innehåller biologiskt material eller ett förfarande genom vilketbiologiskt material framställs, bearbetas eller används. Ett biologisktmaterial som isoleras från sin naturliga miljö, eller framställs genom ett tekniskt förfarande, kan vara föremål för en uppfinning även om det redanförekommer i naturen. Biologiskt material omfattar material som innehållergenetisk information och som kan reproducera sig självt eller kanreproduceras i ett biologiskt system.

Lag (2004:159).

1 b § Människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier,liksom enbart upptäckten av en av dess beståndsdelar, inbegripet engensekvens eller en delsekvens av en gen, kan inte utgöra en patenterbaruppfinning.

En isolerad beståndsdel av människokroppen eller en på annat sätt genom etttekniskt förfarande framställd beståndsdel, inbegripet en gensekvens elleren delsekvens av en gen, kan utgöra en patenterbar uppfinning även om dennabeståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturligbeståndsdel.

Lag (2004:159).

1 c § Patent meddelas inte på en uppfinning vars yrkesmässiga utnyttjandeskulle strida mot allmän ordning eller goda seder.

Ett utnyttjande skall inte anses strida mot allmän ordning eller goda sederendast på den grunden att det är förbjudet i lag eller annan författning.

Vid tillämpningen av första stycket skall bland annat följande anses stridamot allmän ordning eller goda seder,

förfaranden för kloning av mänskliga varelser,
förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos mänskligakönsceller,
användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiellaändamål, samt
sådana förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos djur somkan förorsaka dem lidande, utan att det medför några påtagliga medicinskafördelar för människor eller djur.

Vad som i tredje stycket 4 sägs om ett förfarande för ändring I dengenetiska identiteten hos djur har motsvarande tillämpning på djur somframställs genom ett sådant förfarande.

Lag (2004:159).

1 d § Patent meddelas inte på sådant förfarande för kirurgisk ellerterapeutisk behandling eller för diagnostisering som skall utövas påmänniskor eller djur. Patent kan dock meddelas på alster, bland annat ämnenoch blandningar av ämnen, för användning vid ett förfarande av detta slag.Lag (2007:516).

2 § Patent meddelas endast på en uppfinning som är ny I förhållande tillvad som blivit känt före dagen för patentansökan och tillika väsentligenskiljer sig därifrån.

Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skettgenom skrift, föredrag, utnyttjande eller på annat sätt. Även innehållet ien tidigare patentansökan som före nämnda dag gjorts i Sverige anses somkänt, om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Villkoret iförsta stycket, att uppfinningen väsentligen ska skilja sig från vad somblivit känt före dagen för patentansökan, gäller dock inte i förhållandetill innehållet i en sådan ansökan.

Bestämmelser om att, vid tillämpning av andra stycket, ansökan som avses i3 eller 11 kap. i vissa fall har samma verkan som en patentansökan somgjorts i Sverige finns i 29, 38 och 87 §§.

Villkoret i första stycket, att uppfinningen ska vara ny, hindrar inte attpatent meddelas på ett känt ämne eller en känd blandning av ämnen föranvändning vid ett förfarande som avses i 1 d §, om användningen av ämneteller blandningen av ämnen inte är känd vid något sådant förfarande.Villkoret hindrar inte heller att patent meddelas på ett känt ämne eller enkänd blandning av ämnen för en specifik användning vid ett förfarande somavses i 1 d §, om en sådan användning inte är känd.

Patent får meddelas även om uppfinningen inom sex månader innanpatentansökan gjordes blivit allmänt tillgänglig

till följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någonfrån vilken denne härleder sin rätt,
eller

genom att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rättförevisat uppfinningen på sådan officiell eller officiellt erkändinternationell utställning som avses i den i Paris den 22 november 1928avslutade konventionen om internationella utställningar (SÖ 1996:30). Lag(2011:580).

3 § Den ensamrätt som ett patent ger innebär, med de undantag som angesnedan, att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningengenom att

tillverka, bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ettpatentskyddat alster eller föra in eller inneha ett sådant alster för någotav dessa ändamål,
använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet ellerdet med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet inte fåranvändas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning iSverige,
bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som hartillverkats enligt ett patentskyddat förfarande eller föra in eller innehaalstret för något av dessa ändamål.

Ensamrätten innebär också att ingen utan patenthavarens samtycke fårutnyttja uppfinningen genom att erbjuda eller tillhandahålla någon som intehar rätt att utnyttja uppfinningen sådant medel för att utöva den i Sverigesom hänför sig till något väsentligt i uppfinningen, om den som erbjudereller tillhandahåller medlet vet eller det med hänsyn till omständigheternaär uppenbart att medlet är lämpat och avsett att användas vid utövande avuppfinningen. Är medlet en vara som allmänt förekommer i handeln, gällerdetta dock endast om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet försöker påverka mottagaren till en sådan handling som avses i första stycket. Vidtilllämpningen av bestämmelserna i detta stycke skall den som utnyttjaruppfinningen på det sätt som sägs i tredje stycket 1, 3, 4 eller 5 inteanses ha rätt att utnyttja uppfinningen.

Från ensamrätten undantas

utnyttjanden som inte sker yrkesmässigt,
utnyttjanden av ett patentskyddat alster som har förts ut på marknadeninom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av patenthavaren eller meddennes samtycke; i fråga om biologiskt material gäller detta ävenutnyttjanden i form av reproduktion eller mångfaldigande av alster närreproduktionen eller mångfaldigandet är ett nödvändigt led i den användningför vilken det biologiska materialet har förts ut på marknaden, underförutsättning att det erhållna alstret inte senare används för ytterligarereproduktion eller mångfaldigande,
utnyttjanden av en uppfinning för experiment som avser självauppfinningen,
studier, prövningar, undersökningar och praktiska åtgärder som hänförsig till ett referensläkemedel, i den utsträckning dessa är nödvändiga föratt få ett godkännande för försäljning av ett läkemedel med tillämpning av8 a § läkemedelslagen (1992:859) eller i andra förfaranden för godkännandesom baseras på artikel 10.1-4 i Europaparlamentets och rådets direktiv2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler förhumanläkemedel, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv2004/27/EG, eller artikel 13.1-13.5 i Europaparlamentets och rådetsdirektiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande avgemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel, senast ändrat genomEuropaparlamentets och rådets direktiv 2004/28/EG,
beredningar på apotek av läkemedel enligt läkares förskrivning i enskiltfall eller åtgärder med läkemedel som har beretts i sådana fall. Lag(2006:254).

3 a § Den ensamrätt som ett patent ger för ett biologiskt material, som pågrund av uppfinningen har bestämda egenskaper, omfattar allt biologisktmaterial i identisk eller differentierad form med dessa egenskaper somerhålls ur det biologiska materialet genom reproduktion ellermångfaldigande.

Den ensamrätt som ett patent ger för ett förfarande som gör det möjligt attframställa ett biologiskt material, som på grund av uppfinningen harbestämda egenskaper, omfattar, förutom det biologiska material med dessaegenskaper som direkt framställs genom detta förfarande, allt annatbiologiskt material i identisk eller differentierad form med sammaegenskaper som genom reproduktion eller mångfaldigande erhålls från detförst framställda biologiska materialet.

Den ensamrätt som ett patent ger för ett alster som innehåller eller bestårav genetisk information omfattar, med undantag för sådant som enligt 1 b §första stycket inte kan utgöra en patenterbar uppfinning, allt material ivilket alstret införlivas och i vilket den genetiska informationeninnefattas och utövar sin funktion. Lag (2004:159).

3 b § Överlåter patenthavaren eller någon med dennes samtycke vegetabilisktreproduktionsmaterial till en jordbrukare för att utnyttjas i jordbruket, får jordbrukaren, utan hinder av 3 och 3 a §§, använda skörden förreproduktion eller mångfaldigande i det egna jordbruket. Omfattningen avoch villkoren för detta undantag från patenthavarens ensamrätt framgår avartikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 omgemenskapens växtförädlarrätt5 och av de tillämpningsföreskrifter som harmeddelats med stöd av artikeln.

Överlåter patenthavaren eller någon med dennes samtycke avelsdjur ellerannat animaliskt reproduktionsmaterial till en jordbrukare, får denne, utanhinder av 3 och 3 a §§, använda djuret eller det andra materialet förjordbruksändamål i sin jordbruksverksamhet. Jordbrukaren får dock intesälja skyddade djur eller annat material inom ramen för eller i syfte attbedriva yrkesmässig reproduktionsverksamhet.

Jordbrukarens rätt enligt andra stycket får inte utövas i vidare omfattningän vad som är skäligt med hänsyn till jordbrukarens behov ochpatenthavarens intressen.

Lag (2004:159).

4 § Den som utnyttjade uppfinning yrkesmässigt här i riket när ansökan ompatent därå gjordes må utan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet medbibehållande av dess allmänna art, om utnyttjandet icke innefattadeuppenbart missbruk i förhållande till patentsökanden eller någon frånvilken denne härleder sin rätt. Sådan rätt till utnyttjande tillkommerunder motsvarande förutsättningar även den som vidtagit väsentliga åtgärderför att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket.

Rätt enligt första stycket må övergå till annan endast tillsammans medrörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.

5 § Utan hinder av patent må uppfinningen utnyttjas på utländskt fartyg,luftfartyg eller annat utländskt samfärdsmedel för dess behov, när dettillfälligt inkommer till riket vid regelbunden trafik eller eljest.

Regeringen äger förordna, att reservdelar och tillbehör till luftfartygutan hinder av patent må införas till riket och användas här för reparationav luftfartyg, hemmahörande i främmande stat i vilken motsvarande förmånermedgivas för svenska luftfartyg. Lag (1977:700).

6 § En ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv månader föreingivningsdagen enligt 8 b eller 8 c § har angetts i en tidigare ansökan ompatent i Sverige, ska vid tillämpningen av 2 § första, andra och fjärdestyckena samt 4 § anses gjord samtidigt med den tidigare ansökan, om

sökanden begär det i enlighet med 6 a e §§ (prioritet). Detsamma gälleren ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv månader föreingivningsdagen har angetts i en tidigare ansökan om patent,uppfinnarcertifikat eller skydd som nyttighetsmodell antingen i enfrämmande stat som är ansluten till Pariskonventionen den 20 mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten (SÖ 1970:60), eller i en stat som äransluten eller ett område som är anslutet till avtalet om upprättandet avVärldshandelsorganisationen (WTO). Sådan prioritet får åtnjutas också frånen ansökan om skydd som avser någon annan stat eller något annat område, ommotsvarande prioritet från en svensk patentansökan medges där den tidigareansökan gjorts och om där gällande lagstiftning I huvudsak överensstämmer med Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten. Lag(2011:580).

6 a § Om sökanden vill begära prioritet från en tidigare ansökan, skallbegäran ges in inom 16 månader från ingivningsdagen för den ansökan somåberopas som prioritetsgrundande eller, om den tidpunkten infaller senare,inom fyra månader från ingivningsdagen enligt 8 b eller 8 c § för densenaste ansökan. När prioritet begärs skall sökanden lämna uppgifter om varoch när den åberopade ansökan gjordes samt, om denna är en internationellansökan, vilken mottagande myndighet den gavs in till. Sökanden skall också,så snart som möjligt, uppge numret på den tidigare ansökan.

Sökanden får inom den tid och under de förutsättningar som anges i förstastycket göra en ändring i en begäran om prioritet genom en anmälan om dettatill patentmyndigheten. Om ändringen innebär att ingivningsdagen för denansökan som åberopas som prioritetsgrundande blir en tidigare dag än denursprungligen åberopade ingivningsdagen, skall den nya ingivningsdagengälla vid tillämpningen av första stycket.

Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3 kap., skallprioritet begäras i ansökan eller inom den tid som anges i fjärde stycket.Sökanden skall samtidigt lämna uppgifter om var och när den åberopadeansökan gjordes och dess nummer samt, om denna är en internationell ansökan,vilken mottagande myndighet den gavs in till.

För en sådan ansökan som avses i tredje stycket gäller att sökanden fårgöra en ändring i en begäran om prioritet genom en anmälan om detta tillden mottagande myndigheten eller den internationella byrån som anges i 35 §.Om ändringen innebär att sökanden begär prioritet från en annan ansökan änden som ursprungligen åberopats, skall sökanden i anmälan lämna deuppgifter om ansökan som anges i tredje stycket. En sådan anmälan skall gesin inom 16 månader från ingivningsdagen för den ansökan som åberopas somprioritetsgrundande. Om ändringen innebär att ingivningsdagen blir entidigare dag än den ursprungligen åberopade ingivningsdagen, skall anmälangöras inom 16 månader från den nya ingivningsdagen. Sökanden har dockalltid möjlighet att göra en anmälan om ändring inom fyra månader från deninternationella ingivningsdagen.

Om flera uppfinningar är beskrivna i grundhandlingarna och ansökan delasenligt föreskrifter som meddelats med stöd av 11 §, skall en begäran omprioritet för den ursprungliga ansökan också gälla för en ny ansökan somuppkommer genom delningen.

En begäran eller anmälan enligt första-fjärde styckena får inte göras, omsökanden begärt tidigare offentliggörande enligt 22 § tredje stycket. Lag(2007:516).

6 b § En sökande som har begärt prioritet skall inom 16 månader från dendag från vilken prioritet begärs ge in följande handlingar tillpatentmyndigheten i fråga om den tidigare ansökan.

Ett bevis om sökandens namn och om ingivningsdagen utfärdat av denmyndighet som har mottagit ansökan.
En av samma myndighet bestyrkt kopia av ansökan.

Ett bevis eller en kopia som avses i första stycket behöver inte ges in, omden tidigare ansökan getts in till patentmyndigheten. Lag (2007:516).

6 c § Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3 kap.,gäller andra-fjärde styckena såvitt avser en sökandes skyldigheter enligt 6b §.

Sökanden skall ge in det bevis som avses i 6 b § första stycket 1 endast ompatentmyndigheten förelägger sökanden att göra det.

Sökanden får i stället enligt regel 17.1 i tillämpningsföreskrifterna tillden i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbetege in kopian av den tidigare ansökan till den i 35 § angivnainternationella byrån eller till den mottagande myndigheten, eller begäraatt den överförs till den internationella byrån enligt samma regel.

Om en kopia av den tidigare ansökan har kommit in till den internationellabyrån enligt den regel som anges i tredje stycket, får patentmyndighetenkräva en kopia och en översättning av en sådan kopia endast i enlighet medregel 17.2 i de tillämpningsföreskrifter som anges i tredje stycket.

Lag (2007:516).

6 d § Prioritet kan grundas endast på den första ansökan som uppfinningenhar angetts i.

Om den som har gjort den första ansökan eller hans eller hennesrättsinnehavare senare till samma myndighet har gett in en ansökan somavser samma uppfinning, får den senare ansökan åberopas somprioritetsgrundande. Detta gäller dock bara om den tidigare ansökan när densenare ansökan ges in

har återkallats, avskrivits eller avslagits utan att ha blivit allmänttillgänglig och
inte kvarlämnar någon rätt som grundas på den eller har utgjort grundför någon rätt till prioritet.

Om någon har fått prioritet på grund av en senare ansökan enligt andrastycket, får den tidigare ansökan inte längre åberopas som grund förprioritet. Lag (2007:516).

6 e § En sökande kan få prioritet för en del av en ansökan.

Prioritet kan för en och samma ansökan åberopas från flera tidigareansökningar. Detta gäller även om de tidigare ansökningarna avser olikaländer. Lag (2000:1158).

6 f § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patentmyndighetenföreskriver

i vilken form en begäran om prioritet skall framställas,
i vilken form bevis och kopior som avses i 6 b § skall ges in.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patentmyndigheten fårföreskriva om undantag i vissa fall från skyldigheten enligt 6 b-6 c §§ attge in bevis och kopior. Lag (2000:1158).

6 g § Om föreskrifterna i 6 a-6 e §§ inte iakttas, gäller inte rätten tillprioritet. Lag (2000:1158).

2 Kap. Handläggning av svenska patentärenden

Lag (1993:1406).

7 § Med patentmyndigheten avses i denna lag patentmyndigheten här I riket,om ej annat sägs. Patentmyndigheten här i riket är patent- ochregistreringsverket. Lag (1978:149).

8 § En ansökan om patent skall göras hos patentmyndigheten eller, i fallsom avses i 3 kap., hos patentmyndigheten i en främmande stat eller hos eninternationell organisation.

Ansökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen, innefattande ävenritningar om sådana behövs, samt bestämda uppgifter om vad som söks skyddatgenom patentet (patentkrav).

Den omständigheten att uppfinningen avser en kemisk förening medför inteatt en bestämd användning måste anges I patentkravet. Ansökan skallinnehålla uppgift om hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, omdet inte följer av uppfinningens art. Om uppfinningen avser en gensekvenseller delsekvens av en gen skall det dock alltid anges i ansökan huruppfinningen kan tillgodogöras industriellt. Beskrivningen av uppfinningenskall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utövauppfinningen. En uppfinning som avser ett biologiskt material eller innebäranvändning av ett sådant material skall i de fall som anges i 8 a § ansestillräckligt tydligt angiven endast om dessutom villkoren i den paragrafenär uppfyllda.

Ansökan skall dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivningen ochpatentkraven. Sammandraget är endast avsett att ge teknisk information ominnehållet i patentansökan och får inte tillmätas betydelse i något annatavseende.

Sökanden skall lämna uppgift om uppfinnarens namn och adress I ansökan. Ompatent söks av någon annan än uppfinnaren, skall sökanden ange grunden försin rätt till uppfinningen i ansökan.

Patentmyndigheten skall godta uppgiften om det inte finns särskildanledning att ifrågasätta att den är riktig. Patentmyndigheten skall sändaen underrättelse om ansökan till den som sökanden angett som uppfinnare ominte detta är uppenbart obehövligt.

Sökanden skall betala en ansökningsavgift. För ansökan skall sökanden ocksåbetala en årsavgift för varje avgiftsår som börjar innan ansökan slutligthar avgjorts.

Ett avgiftsår enligt denna lag omfattar ett år och räknas fråningivningsdagen enligt 8 b eller 8 c § och därefter från motsvarande dagefter kalendern. Lag (2007:517).

8 a § Om en uppfinning avser ett biologiskt material som varken är allmänttillgängligt eller i ansökningshandlingarna kan beskrivas så att en fackmanmed ledning av dessa kan utöva uppfinningen, eller om uppfinningen innebäranvändning av ett sådant material, skall det biologiska materialetdeponeras senast den dag då ansökan görs. Det biologiska materialet skall därefter fortlöpande finnas deponerat så att den som enligt denna lag ärberättigad att få prov från materialet kan få sitt prov levererat i Sverige.Regeringen föreskriver var depositioner får göras.

Upphör ett deponerat biologiskt material att vara livsdugligt eller kan avannan orsak prov inte tillhandahållas från materialet, får det ersättas meden ny deposition av samma biologiska material inom den tid och i denordning som regeringen föreskriver. Har så skett, skall den nyadepositionen anses gjord redan den dag då den tidigare depositionen gjordes.Lag (2004:159).

8 b § Ingivningsdagen för en patentansökan är den dag då öljande uppgiftergetts in:

en uttrycklig eller underförstådd uppgift om att det som etts in är enansökan om patent,
uppgifter som gör det möjligt för patentmyndigheten att avgöra vemsökanden är och att kontakta denne, och
något som framstår som

a) en beskrivning av uppfinningen eller

b) ritningar som avser uppfinningen, eller

4. en hänvisning till en tidigare gjord patentansökan och, om denna ansökaninte gjorts till patentmyndigheten, en kopia av ansökan samt uppgift omdess ingivningsdag, nummer och vilken patentmyndighet den getts in till.

Om kraven för att besluta en ingivningsdag enligt första stycket inte äruppfyllda och patentmyndigheten har uppgifter som gör det möjligt attkontakta sökanden, skall patentmyndigheten utan dröjsmål förelägga sökandenatt avhjälpa bristerna inom två månader från dagen för föreläggandet.

Om bristerna inte har avhjälpts inom den förelagda tiden skall någonpatentansökan inte anses ingiven och ärendet avskrivas. Detsamma gäller omett föreläggande inte kunnat ges och bristerna inte har avhjälpts inom tvåmånader från den dag då någon av uppgifterna enligt första stycket gavs in.Upplysning om konsekvenserna av att bristerna inte avhjälpts skall lämnas iföreläggandet.

Om bristerna har avhjälpts inom den tid som anges i tredje stycket, skallsom ingivningsdag för patentansökan gälla den dag då samtliga bristeravhjälpts, om något annat inte följer av 8 c §. Lag (2007:516).

8 c § Om patentmyndigheten vid prövningen enligt 8 b § finner att detsaknas en del av beskrivningen eller en ritning till vilken det hänvisas ibeskrivningen eller patentkraven, skall sökanden föreläggas att kompletterahandlingarna inom två månader från dagen för föreläggandet. Om enkomplettering med sådana utelämnade delar sker inom den förelagda tiden,skall som ingivningsdag gälla den senare dag då kompletteringen gjorts, ominte något annat följer av andra och tredje styckena. Detsamma gäller omett föreläggande inte getts och en komplettering gjorts inom två månaderfrån den dag då någon av uppgifterna enligt 8 b § första stycket gavs in.

Om kompletterade delar av en ansökan återtas inom en månad från det de gavsin i enlighet med första stycket, skall den ursprungliga ingivningsdagenför ansökan gälla.

Om kompletterade delar av en ansökan getts in i enlighet med första stycket,skall den ursprungliga ingivningsdagen gälla, om

prioritet från en tidigare ansökan åberopas och de kompletterandedelarna i sin helhet framgår av den tidigare ansökan och
sökanden begär det och han eller hon ger in en kopia av den tidigareansökan inom den tid som anges i första stycket.

En kopia som avses i tredje stycket 2 behöver inte ges in, om den tidigareansökan getts in till patentmyndigheten.

Lag (2007:516).

9 § Om sökanden begär det och erlägger särskild avgift, skallpatentmyndigheten på de villkor regeringen bestämmer låta ansökningen bliföremål för sådan nyhetsgranskning vid internationellnyhetsgranskningsmyndighet som avses i artikel 15.5 i den i Washington den19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete.

10 § I samma ansökan må icke sökas patent på två eller flera uppfinningar,som äro oberoende av varandra.

11 § Sökes patent på uppfinning som framgår av tidigare av sökanden ingivenpatentansökan vilken icke slutligt avgjorts, skall den senare ansökningenpå de villkor regeringen bestämmer anses gjord vid den tidpunkt då dehandlingar av vilka uppfinningen framgår inkommo till patentmyndigheten, omsökanden yrkar det. Lag (1977:700).

12 § Patentmyndigheten får förelägga en sökande som inte har hemvist iSverige att för sig ställa ett ombud med behörighet att ta emot delgivningi ärendet och med hemvist här i landet, samt att anmäla ombudet hosmyndigheten. Om sökanden inte följer föreläggandet, får delgivning skegenom att handlingen sänds med posten till sökanden under dennes senastekända adress. Delgivning skall anses ha skett när detta har blivitfullgjort. Lag (2000:1158).

13 § En ansökan om patent får inte ändras så, att patent söks på något sominte framgick av ansökan på ingivningsdagen. Lag (2007:516).

14 § Har upphävts genom lag (2007:516).

15 § Om sökanden, i andra fall än som avses i 8 b och 8 c §§, inte harföljt vad som är föreskrivet om ansökan eller om patentmyndigheten finneratt det finns något annat som hindrar bifall till ansökan, skall sökandenföreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Isammandraget får patentmyndigheten dock, utan att höra sökanden, göra de ändringar som den finner nödvändiga.

Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande eller vidtaåtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, skall ansökningen avskrivas. Enupplysning om detta skall lämnas i föreläggandet.

En avskriven ansökan skall återupptas, om sökanden inom fyra månader efterutgången av förelagd tid inkommer med yttrande eller vidtar åtgärd för attavhjälpa bristerna och inom samma tid betalar en återupptagningsavgift.

Betalar inte sökanden årsavgift enligt 8, 41 och 42 §§, skall ansökningenavskrivas utan föregående föreläggande. En ansökan som har avskrivits pådenna grund får inte återupptas. Lag (2007:516).

16 § Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för bifall tillansökningen och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret,skall ansökningen avslås, om anledning ej förekommer att ge sökanden nyttföreläggande.

17 § Påstår någon inför patentmyndigheten bättre rätt till uppfinningen änsökanden och finnes saken tveksam, må patentmyndigheten förelägga honom attväcka talan vid domstol inom viss tid vid äventyr att påståendet lämnasutan avseende vid patentansökningens fortsatta prövning.

Är tvist om bättre rätt till uppfinningen anhängig vid domstol, måpatentansökningen förklaras vilande i avbidan på att målet slutligt avgöres.

18 § Visar någon inför patentmyndigheten att han äger bättre rätt tilluppfinningen än sökanden, skall patentmyndigheten överföra ansökningen påhonom, om han yrkar det. Den som får patentansökan överförd på sig skallerlägga ny ansökningsavgift. Yrkas överföring, må ansökningen ickeavskrivas, avslås eller bifallas förrän yrkandet slutligt prövats.

19 § Om ansökningen är fullständig och det inte finns hinder mot patent,skall patentmyndigheten underrätta sökanden om att patent kan meddelas.

Inom två månader från dagen för underrättelsen skall sökanden betala en fastställd meddelandeavgift. Om detta inte sker, skall ansökningenavskrivas. En avskriven ansökan skall återupptas, om sökanden inom fyramånader efter utgången av de två månaderna betalar meddelandeavgiften och en fastställd återupptagningsavgift.

Söks patent av en uppfinnare som har avsevärda svårigheter att betalameddelandeavgiften, får patentmyndigheten befria honom från denna, om han skriftligen begär detta inom två månader från dagen för underrättelsen. Ompatentmyndigheten avslår uppfinnarens begäran, skall en avgift som betalas inom två månader därefter anses betald i rätt tid. Lag (1993:1406).

20 § Om sökanden har fullgjort vad som krävs enligt 19 § och detfortfarande inte finns hinder mot patent, skall patentmyndigheten bifallaansökningen. Beslutet skall kungöras.

När beslutet att bifalla patentansökningen har kungjorts, är ett patentmeddelat. Ett meddelat patent skall antecknas i patentregistret som förs avpatentmyndigheten. Ett patentbrev skall också utfärdas.

Sedan patentet har meddelats får patentkraven inte ändras så attpatentskyddets omfattning utvidgas. Lag (1993:1406).

21 § Från och med den dag då patentet meddelas skall en patentskrift finnasatt tillgå hos patentmyndigheten. Patentskriften skall innehållabeskrivning, patentkrav och sammandrag samt uppgift om patenthavaren ochuppfinnaren. Lag (1993:1406).

22 § Från och med den dag då patentet meddelas skall handlingarna i ärendethållas tillgängliga för var och en.

Efter arton månader från den dag då patentansökan gjordes, eller, omprioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begärs, skall handlingarna, om de inte redan har gjorts tillgängliga enligt första stycket, hållastillgängliga för var och en. Om ansökan har avskrivits eller avslagits,skall handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär attansökan återupptas, överklagar eller gör en framställning enligt 72 eller73 §.

På begäran av sökanden skall handlingarna hållas tillgängliga tidigare änvad som följer av första och andra styckena.

När handlingarna blir tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, skalldet kungöras.

Innehåller en handling en företagshemlighet och rör den inte en uppfinningpå vilken patent söks eller har meddelats, får patentmyndigheten på yrkandebesluta, om det finns särskilda skäl för det, att handlingen inte fårlämnas ut. Om ett sådant yrkande har framställts, får handlingen intelämnas ut förrän yrkandet har ogillats genom ett beslut som har vunnit lagakraft.

Om ett biologiskt material har deponerats enligt 8 a §, har var och en, medde begränsningar som föreskrivs i detta och följande stycken, rätt att fåprov från materialet sedan handlingarna har blivit allmänt tillgängligaenligt första, andra eller tredje stycket. Detta gäller oavsett om patentethar upphört eller förklarats ogiltigt. Prov får inte lämnas ut till någonsom till följd av föreskrift i lag eller annan författning inte får tabefattning med det deponerade materialet. Prov får inte heller lämnas uttill någon vars befattning med provet kan antas vara förbunden med enpåtaglig risk med hänsyn till materialets skadebringande egenskaper.

Till dess att patent har meddelats eller patentansökan har avgjortsslutligt utan att ha lett till patent gäller att prov från en depositionfår lämnas endast till en särskild sakkunnig, om sökanden begär det. Ompatentansökan avslås eller återkallas gäller motsvarande under en period av20 år från den dag ansökan lämnades in. Regeringen föreskriver inom vilkentid en begäran om begränsning får göras och vem som får anlitas somsakkunnig av den som vill få prov.

Den som vill få ett prov skall begära det skriftligen hos patentmyndighetenoch lämna en förbindelse med det innehåll som regeringen föreskriver föratt förebygga missbruk av provet. Om ett prov får lämnas ut endast till ensärskild sakkunnig, skall förbindelsen i stället lämnas av denne. Lag(2004:159).

23 § Om patentmyndigheten avskriver eller avslår en ansökan som har blivittillgänglig för var och en, skall beslutet kungöras när det har vunnit lagakraft. Lag (1993:1406).

24 § Andra än patenthavaren får göra invändning mot ett meddelat patent. Eninvändning skall göras skriftligen hos patentmyndigheten inom nio månaderfrån den dag då patentet meddelades.

Patentmyndigheten skall underrätta patenthavaren om invändningen och gedenne tillfälle att yttra sig.

Återkallas invändningen, får invändningsförfarandet ändå fullföljas om detfinns särskilda skäl. Lag (2007:516).

25 § Patentmyndigheten skall efter invändning upphäva patentet, om det

har meddelats trots att villkoren i 1-2 §§ inte är uppfyllda,
avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en fackman medledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen, eller
omfattar något som inte framgick av ansökan när den gjordes.

Patentmyndigheten skall avslå invändningen, om det inte finns något hinderenligt första stycket mot att patentet upprätthålls.

Om patenthavaren under invändningsförfarandet har gjort sådana ändringaratt hinder inte finns enligt första stycket mot att patentet upprätthålls isin ändrade lydelse, skall patentmyndigheten förklara att patentetupprätthålls i den ändrade lydelsen.

När patentmyndighetens beslut om en invändning har vunnit laga kraft, skalldet kungöras. Om beslutet innebär att patentet ändras, skall en nypatentskrift finnas att tillgå hos patentmyndigheten och ett nyttpatentbrev utfärdas. Lag (2004:159).

26 § Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en ansökan om patent fåröverklagas av sökanden, om det har gått honom eller henne emot. Ettslutligt beslut enligt 8 b § tredje stycket får överklagas av sökanden. Ettslutligt beslut om en invändning mot patent får överklagas av patenthavarenoch invändaren, om det har gått den som vill klaga emot. Om invändarenåterkallar sin talan, får denna ändå prövas om det finns särskilda skäl.

Ett beslut, genom vilket en begäran om återupptagning enligt 15 § tredjestycket eller 19 § andra stycket har avslagits eller ett yrkande omöverföring enligt 18 § har bifallits, får överklagas av sökanden. Ettbeslut, genom vilket ett yrkande om överföring enligt 18 § har avslagits,får överklagas av den som har framställt yrkandet.

Ett beslut, genom vilket ett yrkande om förordnande enligt 22 § femtestycket har avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkandet.

Bestämmelser om överklagande av beslut enligt 42, 72 eller 73 § finns i 75§. Lag (2007:516).

27 § Överklagande enligt 26 § görs hos Patentbesvärsrätten inom två månaderfrån beslutets dag.

Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Högstaförvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Överklagandetfår inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats genom det

överklagade beslutet. I övrigt tillämpas bestämmelserna i 357 §§förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens beslut.Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilttillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder påvilka ett sådant tillstånd meddelas.

Bestämmelserna i 22 § femte stycket tillämpas på handling som kommer intill Patentbesvärsrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen. Lag(2010:1395).

3 Kap.

Internationell patentansökan

28 § Med internationell patentansökan avses ansökan som göres enligt den iWashington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete.

Internationell patentansökan inges till patentmyndighet ellerinternationell organisation som enligt konventionen om patentsamarbete ochtillämpningsföreskrifterna till denna är behörig att mottaga sådan ansökan(mottagande myndighet). Den svenska patentmyndigheten är mottagandemyndighet i enlighet med vad regeringen föreskriver. För internationellpatentansökan, som inges till den svenska patentmyndigheten, skall sökandenerlägga fastställd avgift.

Bestämmelserna i 29--38 §§ gälla internationell patentansökan som omfattarSverige. Sökes genom sådan ansökan europeiskt patent för Sverige, gällerdock 11 kap. Lag (1977:700).

29 § En internationell patentansökan, för vilken den mottagande myndighetenfastställt en internationell ingivningsdag, skall i Sverige ha samma verkansom en svensk patentansökan med samma ingivningsdag. Det som sägs i 2 §andra stycket andra meningen skall dock gälla endast om ansökan fullföljtsenligt 31 §. Lag (2007:516).

30 § Internationell patentansökan skall anses återkallad såvitt avserSverige i de fall som avses i artikel 24.1. i och ii i konventionen ompatentsamarbete.

31 § Om sökanden vill fullfölja en internationell patentansökan i Sverige,skall sökanden inom 31 månader från den internationella ingivningsdageneller, om prioritet begärs, den dag från vilken prioriteten begärs tillpatentmyndigheten ge in en översättning till svenska av den internationellapatentansökan i den omfattning regeringen förordnar eller, om ansökan är avfattad på svenska, en avskrift av ansökan. Sökanden skall inom samma tidbetala en avgift till patentmyndigheten.

Om sökanden har betalat avgift inom den frist som föreskrivs i förstastycket, får den översättning eller avskrift som krävs ges in inom enytterligare frist om två månader, förutsatt att en tilläggsavgift betalasinom den senare fristen.

Följer inte sökanden föreskrifterna i denna paragraf, skall ansökan ansesåterkallad såvitt avser Sverige. Lag (2007:516).

32 § Har upphävts genom lag (2007:516).

33 § Om en internationell patentansökan har fullföljts enligt 31 §, gäller2 kap. i fråga om ansökan och dess handläggning, om inte annat sägs i dennaparagraf eller i 34-37 §§. Ansökan får endast på framställning av sökandentas upp till prövning före utgången av den frist som gäller enligt 31 §första stycket.

Ett föreläggande enligt 12 § får inte meddelas före den tidpunkt dåpatentmyndigheten har rätt att ta upp ansökan till prövning.

Bestämmelserna i 22 § andra och tredje styckena blir tillämpliga redaninnan ansökan har fullföljts så snart sökanden har fullgjort sin skyldighetenligt 31 § att inge en översättning av ansökan eller, om ansökan ärskriven på svenska, så snart sökanden har ingivit en avskrift av den tillpatentmyndigheten.

I fråga om en internationell patentansökan skall vid tillämpning av 48, 56och 60 §§ vad som där sägs om att handlingarna i ansökningsärendet harblivit tillgängliga enligt 22 § i stället avse att handlingarna har blivittillgängliga enligt 22 § med iakttagande av tredje stycket.

Uppfyller patentansökan de krav när det gäller form och innehåll somföreskrivs i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifternatill denna, skall den godtas i dessa avseenden. Lag (2007:516).

34 § I fråga om en internationell patentansökan får inte patent meddelaseller beslut om avslag fattas förrän efter utgången av den frist somregeringen föreskriver, om inte sökanden samtycker till att ansökningenavgörs innan dess. Lag (1993:1406).

35 § I fråga om en internationell patentansökan får patentmyndigheten inteutan sökandens samtycke meddela patent eller offentliggöra ansökningenförrän Världsorganisationen för den intellektuella äganderättensinternationella byrå har publicerat ansökningen eller tjugo månader harförflutit från den internationella ingivningsdagen eller, om prioritetyrkas, den dag från vilken prioriteten begärs.

Lag (1993:1406).

36 § Om en del av en internationell patentansökan inte har varit föremålför internationell nyhetsgranskning eller internationell förberedande patenterbarhetsprövning på grund av att ansökningen har bedömts omfatta av varandra oberoende uppfinningar och att sökanden inte inom föreskriven tidhar betalat tilläggsavgift enligt konventionen om patentsamarbete, skallpatentmyndigheten pröva om bedömningen var riktig. Om patentmyndighetenfinner att bedömningen var riktig, skall den del av ansökningen som intehar varit föremål för sådan granskning eller prövning anses återkallad hos patentmyndigheten, om inte sökanden betalar föreskriven avgift tillmyndigheten inom två månader från det myndigheten sände en underrättelsetill honom om sitt ställningstagande. Om patentmyndigheten finner attbedömningen inte var riktig, skall myndigheten fortsätta handläggningen avansökningen i dess helhet.

Ett beslut enligt första stycket, genom vilket patentmyndigheten har funnitatt en patentansökan omfattar av varandra oberoende uppfinningar, fåröverklagas av sökanden. Vad som sägs i 27 § första och andra styckenaskall tillämpas.

Om rätten finner patentmyndighetens beslut riktigt, räknas fristen för attbetala sådan avgift som avses i första stycket andra meningen från det attpatentmyndigheten sände en underrättelse till sökanden om rättenslagakraftvunna beslut. Lag (1993:1406).

37 § Har del av internationell patentansökan icke varit föremål förinternationell förberedande patenterbarhetsprövning på grund av attsökanden inskränkt patentkraven efter anmodan av myndighet för sådanprövning att antingen inskränka kraven eller betala tilläggsavgifter, skallden icke prövade delen av ansökningen anses återkallad hospatentmyndigheten, om ej sökanden erlägger föreskriven avgift tillmyndigheten inom två månader från det myndigheten avsände underrättelsetill honom om vad sålunda gäller.

38 § Har mottagande myndighet vägrat att fastställa internationellingivningsdag för internationell patentansökan eller förklarat, attansökningen skall anses återkallad eller att yrkande om att ansökningenskall omfatta Sverige skall anses återkallat, skall patentmyndigheten påbegäran av sökanden pröva om detta beslut var riktigt. Detsamma skall gällai fråga om beslut av internationella byrån att ansökningen skall ansesåterkallad.

Begäran om prövning enligt första stycket skall framställas tillinternationella byrån inom den frist som regeringen föreskriver. Sökandenskall inom samma tid till patentmyndigheten inge översättning avansökningen i den omfattning regeringen förordnar samt erlägga fastställdansökningsavgift.

Finner patentmyndigheten att den mottagande myndighetens ellerinternationella byråns beslut ej var riktigt, skall patentmyndighetenhandlägga ansökningen enligt 2 kap. Har internationell ingivningsdag ejfastställts av mottagande myndighet, skall ansökningen anses gjord den dagsom patentmyndigheten finner borde ha fastställts såsom internationellingivningsdag. Uppfyller ansökningen de krav rörande form och innehåll somföreskrivas i konventionen om patentsamarbete ochtillämpningsföreskrifterna till denna, skall den godtagas i dessa avseenden.

Bestämmelsen i 2 § andra stycket andra punkten äger tillämpning på ansökansom upptagits till handläggning enligt tredje stycket, om ansökningen blirallmänt tillgänglig enligt 22 §. Lag (1983:433).

4 Kap.

Patents omfattning och giltighetstid

39 § Patentskyddets omfattning bestämmes av patentkraven. För förståelse avpatentkraven må ledning hämtas från beskrivningen.

40 § Ett meddelat patent kan upprätthållas intill dess tjugo år harförflutit från den dag då patentansökningen gjordes.

För ett patent skall betalas fastställd årsavgift för varje avgiftsår sombörjar efter meddelandet. Om patentet har meddelats innan årsavgifter förpatentansökningen har börjat förfalla enligt 41 §, skall dock patenthavaren,när årsavgift för patentet för första gången förfaller till betal-ning,betala årsavgift också för avgiftsår som har börjat före patentmeddelandet.

Bestämmelser om tilläggsskydd finns i 13 kap. Lag (1996:889).

4 a kap. Patentbegränsning m.m.

40 a § En patenthavare får hos patentmyndigheten begära

att ett eller flera patentkrav och, om det behövs, beskrivningen ändrasså att patentskyddets omfattning begränsas (patentbegränsning), eller
att patentet upphävs.

En begäran enligt första stycket skall avslås om det vid tidpunkten förbegäran pågår ett invändningsförfarande enligt 24 § eller enligt artikel 99i den i München den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om meddelande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen) eller ett mål omogiltighet enligt 52 § som avser patentet. Om patenthavaren har begärteller begär att patentet skall begränsas eller upphävas enligt artikel 105a i den europeiska patentkonventionen, skall en begäran enligt förstastycket förklaras vilande tills det europeiska patentverket meddelatslutligt beslut i frågan.

En begäran enligt första stycket får inte utan berörda rättighetshavaressamtycke bifallas så länge patentet är utmätt, belagt med kvarstad, taget ianspråk genom betalningssäkring eller en tvist om överföring av patentetpågår vid en domstol.

För en begäran enligt första stycket skall patenthavaren betala en särskildavgift. Lag (2007:516).

40 b § Om patenthavaren inte har följt bestämmelserna i 40 a § eller om enbegäran om patentbegränsning inte är förenlig med bestämmelserna i 52 §första stycket 2-4 om ogiltighet, skall patenthavaren föreläggas att inomen viss tid vidta rättelse.

Om patenthavaren inte hörs av eller om begäran även efter det attpatenthavaren har yttrat sig inte kan bifallas, skall begäran avslås, om

patenthavaren har haft tillfälle att yttra sig över hindret och
det inte finns anledning att ge patenthavaren ett nytt föreläggande. Lag(2007:516).

40 c § Om patentmyndigheten finner att det inte finns några hinder för attbifalla en begäran enligt 40 a §, skall patentet begränsas eller upphävas ienlighet med begäran. Patentmyndigheten skall kungöra beslutet. Om patentethar begränsats skall patentmyndigheten utfärda ett nytt patentbrev ochhålla en ny patentskrift tillgänglig.

Patentmyndighetens beslut har verkan från ingivningsdagen för patentansökan.Lag (2007:516).

40 d § I mål om patentintrång eller patents ogiltighet är patenthavarenskyldig att informera domstolen om att en begäran om begränsning ellerupphävande av patentet har gjorts.

Lag (2007:516).

5 Kap.

Betalning av årsavgifter

41 § Årsavgiften förfaller till betalning sista dagen i den kalendermånadunder vilken avgiftsåret börjar. Årsavgifterna för de två förstaavgiftsåren förfaller dock först samtidigt med avgiften för det tredjeavgiftsåret. Årsavgifter får inte erläggas tidigare än sex månader innan deförfaller till betalning.

För en sådan senare ansökan som avses i 11 § förfaller årsavgifterna föravgiftsår, som har börjat före den dag då den senare ansökningen tillkomeller som börjar inom två månader från den dagen, inte i något fall förräntvå månader har förflutit från nämnda dag. För en internationellpatentansökan förfaller årsavgifterna för avgiftsår, som har börjat föreden dag då ansökningen fullföljdes enligt 31 § eller upptogs tillbehandling enligt 38 § eller som börjar inom två månader från den dagen,inte i något fall förrän två månader har förflutit från den dag dåansökningen fullföljdes eller upptogs till behandling.

Årsavgift får, med den förhöjning som har fastställts, erläggas inom sexmånader efter det den förföll till betalning. Lag (1983:433).

42 § Är uppfinnaren sökande eller innehavare av patentet och har hanavsevärd svårighet att erlägga årsavgifterna, får patentmyndigheten medgehonom anstånd med betalningen, om han gör framställning därom senast närårsavgifterna första gången förfaller till betalning. Anstånd får medgesmed upp till tre år i sänder, dock längst till dess tre år har förflutitfrån patentmeddelandet. Framställning om förlängt anstånd skall göras innanmeddelat anstånd har gått ut.

Avslås en framställning om anstånd eller förlängt anstånd, skall avgift somerläggs inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid.

Årsavgifter, med vilkas erläggande anstånd medgivits enligt första stycket,får med samma förhöjning som avses i 41 § tredje stycket erläggas inom sexmånader efter den tidpunkt till vilken anstånd har erhållits. Lag(1983:433).

6 Kap.

Licens, överlåtelse m. m.

43 § Har patenthavaren medgivit annan rätt att yrkesmässigt utnyttjauppfinningen (licens), äger denne överlåta sin rätt vidare endast om avtalträffats därom.

44 § Har patent övergått på annan eller licens upplåtits, skall på begärananteckning därom göras i patentregistret.

Visas att i registret antecknad licens upphört att gälla, skallanteckningen om licensen avföras.

Bestämmelserna i första och andra styckena äga motsvarande tillämpningbeträffande tvångslicens och rätt som avses i 53 § andra stycket.

I mål eller ärende angående patent anses den som patenthavare, vilkensenast blivit införd i patentregistret i sådan egenskap.

45 § En tvångslicens för att utöva en uppfinning i Sverige får meddelas om

det har gått tre år från det att patentet meddelades och fyra år fråndet att patentansökan gjordes,
uppfinningen inte utövas i skälig utsträckning i Sverige, samt
det saknas godtagbar anledning till att uppfinningen inte utövas.

Vid tillämpning av första stycket 2 jämställs med utövning av en uppfinninginförsel av uppfinningen till Sverige från en stat inom Europeiskaekonomiska samarbetsområdet eller en stat som är ansluten till eller ett område som är anslutet till avtalet om upprättandet avVärldshandelsorganisationen (WTO).

Lag (2004:159).

46 § En innehavare av ett patent på en uppfinning, vars utnyttjande ärberoende av ett patent som tillhör någon annan, kan få en tvångslicens attutnyttja den uppfinning som skyddas av det andra patentet. En sådan licensmeddelas endast om sökanden visar att den först nämnda uppfinningen utgörett viktigt tekniskt framsteg av betydande ekonomiskt intresse iförhållande till den andra uppfinningen.

Om en tvångslicens meddelas enligt första stycket har innehavaren av detpatent i vilket tvångslicens meddelas rätt att på skäliga villkor få en tvångslicens (motlicens) att utnyttja den andra uppfinningen. Lag(2004:159).

46 a § En växtförädlare som inte kan få eller utnyttja en växtförädlarrätteller en gemenskapens växtförädlarrätt utan att göra intrång i ett tidigaremeddelat patent kan få en tvångslicens att utnyttja den uppfinning somskyddas av patentet, om en sådan licens är nödvändig för att växtsortenskall kunna utnyttjas. En sådan licens meddelas endast om sökanden visaratt växtsorten utgör ett viktigt tekniskt framsteg av betydande ekonomisktintresse i förhållande till uppfinningen.

Om en patenthavare får en tvångslicens i en växtförädlarrätt eller engemenskapens växtförädlarrätt har innehavaren av växtförädlarrätten rättatt på skäliga villkor få en tvångslicens (motlicens) att utnyttjapatenthavarens uppfinning.

Bestämmelser om möjlighet för innehavare av ett patent på en biotekniskuppfinning att under vissa förutsättningar få en tvångslicens att utnyttjaen skyddad växtsort finns i 7 kap. 3 a § växtförädlarrättslagen (1997:306)och, vad gäller en gemenskapens växtförädlarrätt, i artikel 29 i rådetsförordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapensväxtförädlarrätt. Lag (2007:516).

47 § Om hänsyn till allmänt intresse av synnerlig vikt kräver det, äger densom vill yrkesmässigt utnyttja uppfinning, varå annan har patent, erhållatvångslicens därtill.

48 § Den som utnyttjade patentsökt uppfinning yrkesmässigt här i riket närhandlingarna i ansökningsärendet blevo tillgängliga enligt 22 § äger, omansökningen leder till patent, erhålla tvångslicens till utnyttjandet, omsynnerliga skäl föreligga samt han saknade kännedom om ansökningen och ejheller skäligen kunnat skaffa sig kännedom därom. Sådan rätt tillkommerunder motsvarande förutsättningar även den som vidtagit väsentliga åtgärderför att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket. Tvångslicens kanavse även tid innan patentet meddelades.

49 § En tvångslicens får endast beviljas den som kan antas haförutsättningar att utnyttja uppfinningen på ett godtagbart sätt och iöverensstämmelse med licensen. Sökanden måste också visa att han eller hon utan framgång har vänt sig till patenthavaren för att få ett licensavtal påskäliga villkor.

En tvångslicens hindrar inte patenthavaren från att själv utnyttjauppfinningen eller att upplåta licenser. En tvångslicens kan övergå tillnågon annan endast tillsammans med en rörelse där den utnyttjas eller varavsedd att utnyttjas. För sådana tvångslicenser som avses i 46 § förstastycket och 46 a § första stycket gäller dessutom att licensen endast fåröverlåtas tillsammans med det patent eller den växtförädlarrätt somlicensen grundats på. Lag (2004:159).

50 § Tvångslicens meddelas av rätten, som även bestämmer i vilkenomfattning uppfinningen må utnyttjas samt fastställer vederlaget och övriga villkor för licensen. När väsentligt ändrade förhållanden påkalla det, ägerrätten på yrkande upphäva licensen eller fastställa nya villkor för denna.

7 Kap.

Patents upphörande m. m.

51 § Erläggs inte årsavgift för patent enligt föreskrifterna i 40, 41 och42 §§, är patentet förfallet från och med ingången av det avgiftsår förvilket avgiften inte har erlagts. Lag (1983:433).

52 § Om det yrkas skall rätten förklara patentet ogiltigt, om

det har meddelats trots att villkoren i 1-2 §§ inte är uppfyllda,
det avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en fackmanmed ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen,
det omfattar något som inte framgick av ansökan på ingivningsdagen,eller
patentskyddets omfattning har utvidgats efter det att patentet meddelats.

Om patentet är ogiltigt endast till en viss del, skall patentskyddetsomfattning begränsas i motsvarande utsträckning genom en ändring avpatentkraven, om

patenthavaren yrkar det och
det är förenligt med första stycket 2-4.

Ett patent får inte förklaras ogiltigt på den grunden att den som har fåttpatentet har haft rätt till bara en viss andel i det.

Utom i fall som avses i femte stycket får talan föras av var och en somlider förfång av patentet och, om det är påkallat ur allmän synpunkt, avden myndighet som regeringen bestämmer.

En talan, som grundas på att patentet har meddelats någon annan än den somhar rätt att få patentet enligt 1 §, får föras endast av den som påstår sigha sådan rätt. Talan skall väckas inom ett år från det att den som påstårsig ha sådan rätt fick kännedom om patentets meddelande och de övrigaomständigheter på vilka talan grundas. Om patenthavaren var i god tro närpatentet meddelades eller när det övergick till denne, får dock talan inteväckas senare än tre år efter patentets meddelande.

Lag (2007:516).

53 § Har patent meddelats annan än den som är berättigad till patentetenligt 1 §, skall rätten på talan av den berättigade överföra patentet påhonom eller henne. Bestämmelserna i 52 § femte stycket skall tillämpas närdet gäller tiden inom vilken talan skall väckas.

Om den som frånkänns patentet i god tro har börjat utnyttja uppfinningenyrkesmässigt i Sverige eller vidtagit väsentliga åtgärder för det, får haneller hon mot skäligt vederlag och på skäliga villkor i övrigt fortsättadet påbörjade utnyttjandet eller genomföra det planerade utnyttjandet medbibehållande av dess allmänna art. En sådan rätt har under motsvarande förutsättningar även den som innehar en licens som är antecknad ipatentregistret.

En rätt som avses i andra stycket får överlåtas till någon annan endasttillsammans med rörelse i vilken rätten utnyttjas eller har avsetts bliutnyttjad. Lag (2007:516).

54 § Avstår patenthavaren skriftligen hos patentmyndigheten från patentet,skall myndigheten förklara att patentet har upphört i sin helhet.

Är patentet utmätt, belagt med kvarstad eller taget i anspråk genombetalningssäkring eller pågår en tvist om överföring av patentet viddomstol, får patentet inte förklaras ha upphört, så länge utmätningen,kvarstaden eller betalningssäkringen består eller tvisten inte blivitslutligt avgjord.

Lag (2007:516).

55 § Har patent förfallit eller förklarats upphört eller har genomlagakraftvunnen dom patent förklarats ogiltigt eller blivit överfört, skallpatentmyndigheten utfärda kungörelse därom. Lag (1978:149).

8 Kap.

Uppgiftsskyldighet

56 § Åberopar en patentsökande sin ansökan gentemot annan innanhandlingarna i ärendet har blivit tillgängliga enligt 22 §, är sökandenskyldig att på begäran lämna sitt samtycke till att denne får ta del avhandlingarna. Omfattar patentansökan en sådan deposition av biologisktmaterial som avses i 8 a §, skall samtycket inbegripa också en rätt att fåprov från materialet. Bestämmelserna i 22 § sjätte stycket tredje ochfjärde meningarna samt sjunde och åttonde styckena tillämpas då någon villfå prov med stöd av sådant samtycke.

Den som genom att direkt vända sig till annan, i annons, genom påskrift påen vara eller dess förpackning eller på annat sätt anger att ett patent harsökts eller meddelats utan att samtidigt lämna upplysning om ansökans ellerpatentets nummer, skall på begäran utan dröjsmål lämna sådan upplysning. Omdet inte uttryckligen anges att patent har sökts eller meddelats menomständigheterna ger intryck av att så är fallet, skall på begäran utandröjsmål lämnas upplysning om ett patent har sökts eller meddelats. Lag(2004:159).

9 Kap.

Ansvar och ersättningsskyldighet m. m.

57 § Gör någon intrång i den ensamrätt som patent medför (patentintrång)och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han eller hondömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ettvitesförbud enligt 57 b § får inte dömas till ansvar för intrång somomfattas av förbudet.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms tillansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycketendast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl ärpåkallat från allmän synpunkt.

Lag (2005:289).

57 a § Egendom med avseende på vilken brott föreligger enligt 57 § skallförklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället föregendomen får dess värde förklaras förverkat. Även utbyte av sådant brottskall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsammagäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband medett sådant brott, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brottenligt 57 §.

Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 57 § får förklarasförverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finnssärskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas somhjälpmedel vid brott enligt 57 §, om brottet har fullbordats eller omförfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbarförberedelse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat.Lag (2005:289).

57 b § På yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens harrätt att utnyttja uppfinningen får domstolen vid vite förbjuda den som göreller medverkar till patentintrång att fortsätta med det.

Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan tillintrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom attfortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet avensamrätten till patentet, får domstolen meddela vitesförbud för tidenintill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats.Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttrasig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga omförsök eller förberedelse till intrång.

Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställersäkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknarkäranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honomeller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 §utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte hargodkänts av svaranden.

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligtandra stycket fortfarande ska bestå.

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt ifråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkensbestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilketsvårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud. Lag (2009:111).

57 c § Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ettpatentintrång får domstolen vid vite besluta att någon eller några av demsom anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung ochdistributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller(informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande avpatenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttjauppfinningen. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlättautredning av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna.

Skyldigheten att lämna information omfattar den som

har gjort eller medverkat till intrånget,
i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller,
i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller,
i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget,eller
har identifierats av någon som anges i 2 såsom delaktig i

tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet aven tjänst som intrånget gäller.

Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kansärskilt avse

namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer ochandra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna,
namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och
uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits ellerbeställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna.

Bestämmelserna i förstaredje styckena tillämpas också i fråga om försökeller förberedelse till intrång.

Lag (2009:111).

57 d § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen föråtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebärför den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.

Skyldigheten att lämna information enligt 57 c § omfattar inte uppgiftervars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller hennenärstående som avses i 36 kap.3 § rättegångsbalken har begått en brottslighandling.

I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hurmottagna personuppgifter får behandlas.

Lag (2009:111).

57 e § Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av domstol somavses i 65 §.

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandensmotpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gällerför det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagassärskilt.

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än densom anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärendentillämpas. För prövning av frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap.rättegångsbalken. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara försina rättegångskostnader.

Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandetoch ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott förvilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.

Lag (2009:111).

57 f § Den som på grund av bestämmelserna i 57 c § andra stycket 2 har förelagts att enligt första stycket samma paragraf lämna information harrätt till skälig ersättning för kostnader och besvär. Ersättningen skabetalas av den som har framställt yrkandet om informationsföreläggande.

Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst och som tillföljd av ett informationsföreläggande har lämnat ut information som avses i6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska sända enskriftlig underrättelse om detta till den som uppgifterna gäller tidigastefter en månad och senast efter tre månader från det att informationen lämnades ut. Kostnaden för underrättelsen ersätts enligt första stycket.Lag (2009:111).

57 g § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) fårpersonuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 57 §behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunnafastställas, göras gällande eller försvaras. Lag (2009:111).

57 h § På yrkande av käranden får domstolen, i mål om intrång, ålägga densom har gjort eller medverkat till intrånget att bekosta lämpliga åtgärderför att sprida information om domen i målet.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök ellerförberedelse till intrång. Lag (2009:111).

58 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör patentintrång ska betalaskälig ersättning för utnyttjandet av uppfinningen samt ersättning för denytterligare skada som intrånget har medfört. När ersättningens storlekbestäms ska hänsyn särskilt tas till

utebliven vinst,
vinst som den som har begått intrånget har gjort,
skada på uppfinningens anseende,
ideell skada, och
patenthavarens intresse av att intrång inte begås. Den som utan uppsåteller oaktsamhet gör patentintrång ska betala ersättning för utnyttjandetav uppfinningen, om och i den mån det är skäligt.

Talan om ersättning för patentintrång får endast avse skada under de femsenaste åren innan talan väcktes. Om talan inte förs inom den tiden, ärrätten till ersättning förlorad.

Lag (2009:111).

59 § På yrkande av den som har lidit patentintrång får domstolen, efter vadsom är skäligt, besluta att ett patentskyddat alster som har tillverkatsutan patenthavarens lov ska återkallas från marknaden, ändras, sättas iförvar för återstoden av patenttiden eller förstöras eller att någon annanåtgärd ska vidtas med det. Detsamma gäller i fråga om hjälpmedel som haranvänts eller varit avsett att användas vid intrånget.

Egendom som avses i första stycket får tas i beslag, om det skäligen kanantas att ett brott enligt 57 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslagtillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.

Trots vad som sägs i första stycket får domstolen, om det finns synnerligaskäl, på yrkande besluta att en innehavare av egendom som avses i förstastycket ska få förfoga över egendomen under återstoden av patenttiden ellerdel av den, mot skälig ersättning och på skäliga villkor i övrigt. Ettsådant beslut får meddelas endast om innehavaren har handlat i god tro.

Bestämmelserna i förstaredje styckena tillämpas också i fråga om försökeller förberedelse till intrång.

Ett beslut om åtgärd enligt första stycket får inte innebära att den somhar lidit patentintrång ska betala ersättning till den som åtgärden riktasmot.

Åtgärder enligt första stycket ska bekostas av svaranden om det inte finnssärskilda skäl mot detta.

Ett beslut som avses i denna paragraf ska inte meddelas, om förverkandeeller någon åtgärd till förebyggande av missbruk ska beslutas enligt 57 a §eller enligt brottsbalken.

Lag (2009:111).

59 a § Om det skäligen kan antas att någon har gjort eller medverkat tillett intrång, får domstolen för att bevisning ska kunna säkras om intrångetbesluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för en utredning om intrånget(intrångsundersökning).

Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen föråtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebärför den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga omförsök eller förberedelse till intrång.

Lag (2009:111).

59 b § Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av domstol som avses i65 §.

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande avpatenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttjauppfinningen. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställasskriftligen.

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälleatt yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gällertill dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för attföremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrångetskaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegånginte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit underrättegång. Lag (2009:111).

59 c § Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökandenställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten.Saknar sökanden förmåga att ställa säkerhet, får domstolen befria sökandenfrån det. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av motparten.

I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersökning och ifråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs irättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.Lag (1998:1456).

59 d § Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla uppgifter om

vilket ändamål undersökningen skall ha,
vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och
vilka utrymmen som får genomsökas.

Om det behövs, skall domstolen även förordna om andra villkor förverkställandet. Lag (1998:1456).

59 e § Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan omverkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, förfaller det.

Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslutatsväcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om saken,skall en åtgärd som företagits vid verkställigheten avintrångsundersökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det ärmöjligt. Detsamma gäller om ett beslut om intrångsundersökning upphävssedan verkställighet genomförts. Lag (1998:1456).

59 f § Ett beslut om intrångsundersökning verkställs avKronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit ochmed tilllämpning av 1-3 kap., 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken.Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om beslutetom intrångsundersökning har tillkommit efter motpartens hörande.Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningarav sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att takopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i27 kap. 2 § rättegångsbalken. Lag (2006:682).

59 g § När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas harmotparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på attbiträdet inställer sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gällerdock inte, om

undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller
det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.

Vid verkställigheten får Kronofogdemyndigheten anlita det biträde av ensakkunnig som behövs.

Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden ärnärvarande vid undersökningen för att bistå med upplysningar. Om ett sådanttillstånd ges, skall myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte istörre utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedomom förhållanden som kommer fram. Lag (2006:682).

59 h § Fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior avoch utdrag ur handlingar skall förtecknas och hållas tillgängliga försökanden och motparten. Lag (1998:1456).

60 § Om någon yrkesmässigt utnyttjar en patentsökt uppfinning efter det atthandlingarna i ansökningsärendet har blivit tillgängliga enligt 22 §, skallvad som sägs om patentintrång tillämpas i den mån ansökningen leder tillpatent. För tiden innan patentet har meddelats enligt 20 § omfattarpatentskyddet dock endast vad som framgår såväl av patentkraven i deraslydelse när ansökningen blev allmänt tillgänglig som av patentkraven enligtpatentet. Straff får inte dömas ut, förverkande får inte ske och ersättningför skada på grund av utnyttjande som sker innan patentet har meddelats fårbestämmas endast enligt 58 § andra stycket.

Vad som sägs i 58 § tredje stycket skall inte tillämpas, omersättningstalan väcks senast ett år efter det att tiden för invändning hargått ut eller, om invändning har gjorts, senast ett år efter det att patentmyndigheten har beslutat att patentet skall upprätthållas. Lag(2005:289).

61 § Om ett patent har upphävts eller förklarats ogiltigt genom ett besluteller en dom som har vunnit laga kraft, får domstolen inte döma till straff, besluta om förverkande, meddela vitesförbud, döma ut vite eller ersättning

eller besluta om annan åtgärd enligt 570 §§.

Förs talan rörande patentintrång och gör den mot vilken talan förs gällandeatt patentet är ogiltigt, får frågan om ogiltighet prövas endast sedantalan om detta har väckts. Domstolen ska förelägga den som gör gällande attpatentet är ogiltigt att inom viss tid väcka sådan talan.

Förs i samma rättegång talan om patentintrång och talan om patentetsogiltighet och är det med hänsyn till utredningen lämpligt att fråganhuruvida patentintrång föreligger avgörs särskilt för sig, får på begäranav någon av parterna särskild dom ges i den frågan. Om särskild dom ges,får domstolen förordna att målet om ogiltighet ska vila till dess domen harvunnit laga kraft. Lag (2009:111).

62 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa underlåteratt fullgöra vad som åligger honom enligt 56 § döms till böter.

Sådan påföljd skall även ådömas den som i fall som avses i nämnda paragrafuppsåtligen eller av oaktsamhet som ej är ringa lämnar felaktig upplysning,om för gärningen ej är stadgat straff i brottsbalken.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad somåligger honom enligt 56 § eller i fall som där avses lämnar felaktigupplysning skall ersätta uppkommen skada. Är oaktsamheten ringa måersättningen jämkas.

Brott som avses i första och andra styckena må åtalas av allmän åklagareendast om målsägande anger det till åtal och åtal av särskilda skäl finnespåkallat ur allmän synpunkt. Lag (1991:296).

63 § Patenthavare eller den som på grund av licens äger utnyttjauppfinningen må föra talan om fastställelse, huruvida han på grund avpatentet åtnjuter skydd gentemot annan, om ovisshet råder om förhållandetoch denna länder honom till förfång.

Den som driver eller avser att driva verksamhet äger, under samma villkor,föra talan mot patenthavare om fastställelse, huruvida hinder motverksamheten föreligger på grund av visst patent.

Göres i mål som avses i första stycket gällande att patentet är ogiltigt,äga bestämmelserna i 61 § andra stycket motsvarande tillämpning.

64 § Den som vill väcka talan om patents ogiltighet, överföring av patenteller meddelande av tvångslicens skall anmäla detta till patentmyndighetensamt underrätta envar som enligt patentregistret innehar licens till ellerpanträtt i patentet. Vill en licenstagare väcka talan om intrång i patenteller om fastställelse enligt 63 § första stycket, skall han underrättapatenthavaren härom. Detsamma gäller, om en panthavare vill väcka talan medanledning av intrång i patent.

Underrättelseskyldighet enligt första stycket anses fullgjord, närunderrättelse i betald rekommenderad försändelse sänts under den adress som antecknats i patentregistret.

Visas ej, när talan väckes, att anmälan eller underrättelse skett enligtföreskrifterna i första stycket, skall käranden givas tid därtill.Försitter han denna tid, må hans talan icke upptagas till prövning. Lag(1987:1330).

65 § Stockholms tingsrätt är rätt domstol i mål som gäller

bättre rätt till patentsökt uppfinning,
patents ogiltighet eller överföring av patent,
meddelande av tvångslicens, fastställande av nya villkor för ellerupphävande av sådan licens eller rätt som avses i 53 § andra stycket,
patentintrång,
fastställelse enligt 63 § eller
bestämmande av ersättning enligt 78 §. Lag (1978:149).

66 § I mål som anges i 65 § är tingsrätten domför med fyra ledamöter, avvilka två skall vara lagfarna och två tekniskt sakkunniga. Fler än trelagfarna och tre tekniskt sakkunniga ledamöter får inte sitta i rätten. Enav de lagfarna ledamöterna skall vara rättens ordförande.

Vid avgörande av mål utan huvudförhandling, liksom vid handläggning sominte sker vid huvudförhandling eller syn på stället, är tingsrätten dockdomför med en lagfaren ledamot. I sådana fall får inte fler än en lagfarenoch en tekniskt sakkunnig ledamot sitta i rätten. Därvid är den lagfarnaledamoten rättens ordförande. Lag (1986:233).

67 § Hovrätten är i mål, i vars avgörande i tingsrätten tekniskt sakkunnigledamot deltagit, domför med tre lagfarna och två tekniskt sakkunnigaledamöter. Har tre lagfarna ledamöter deltagit i tingsrättens avgörande,skall dock minst fyra lagfarna ledamöter delta i hovrättens avgörande. Flerän fem lagfarna och tre tekniskt sakkunniga ledamöter får inte sitta irätten.

Om hovrätten finner att medverkan av tekniskt sakkunniga ledamöteruppenbarligen inte behövs, är hovrätten domför utan sådana ledamöter.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå av trelagfarna ledamöter. En tekniskt sakkunnig ledamot får dock ingå i rätten istället för en av de lagfarna ledamöterna. Lag (2005:692).

68 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar för treår i sänder minst tjugofem personer att tjänstgöra som tekniskt sakkunnigaledamöter i tingsrätten och hovrätten. Under treårsperioden äger regeringenvid behov för återstående del av perioden förordna ytterligare personer försådan tjänstgöring.

Rättens ordförande utser bland de sålunda förordnade, med hänsyn tillönskvärd teknisk sakkunskap och övriga förhållanden, för varje särskilt måldem som skola inträda i rätten. Tekniskt sakkunnig ledamot som avgått ärskyldig att tjäntgöra vid fortsatt behandling av mål i vars handläggninghan förut deltagit. Lag (1977:700).

68 a § I tvistemål enligt 65 § om ett europeiskt patent får rätten, om enfullständig översättning till svenska av patentskriften inte finnstillgänglig hos patentmyndigheten, förelägga patenthavaren eller annan somför talan på grund av en rätt som härleds från patenthavaren att ge in ensådan översättning. Om den förelagda parten är kärande i målet, skallföreläggandet ges vid påföljd att talan annars kan komma att avvisas. Ärden förelagda parten svarande i målet, skall föreläggandet i stället gesvid påföljd att rätten annars kan låta översätta patentskriften på dennesbekostnad.

Lag (2006:625).

69 § I mål enligt 65 § skall rätten inhämta yttrande frånpatentbesvärsrätten, om det finnes erforderligt. Lag (1977:730).

70 § Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål som avses i 65 § skallsändas till patentmyndigheten.

10 Kap.

Särskilda bestämmelser

71 § Patenthavare, som ej har hemvist här i riket, skall ha ett här bosattombud, som äger för honom mottaga delgivning av stämning, kallelser ochandra handlingar i mål och ärenden rörande patentet med undantag avstämning i brottmål och föreläggande för part att infinna sig personligeninför domstol. Ombud skall anmälas till patentregistret och antecknas däri.

Har patenthavaren ej anmält ombud som avses i första stycket, må delgivningi stället ske genom att den handling som skall delges sändes till honom medposten i betalt brev under hans i patentregistret antecknade adress. Ärfullständig adress ej antecknad i registret, må delgivning ske genom atthandlingen hålles tillgänglig hos patentmyndigheten och genom attmeddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll kungöres ipublikation som regeringen bestämmer. Delgivningen anses ha skett när vadnu sagts blivit fullgjort.

Regeringen äger under förutsättning av ömsesidighet förordna, attbestämmelserna i första och andra styckena icke skola äga tillämpning ifråga om patenthavare som har hemvist i viss främmande stat eller har ett iden staten bosatt ombud, vilket är anmält till patentregistret här i riketoch äger behörighet som anges i första stycket. Lag (1977:700).

72 § Om sökanden eller patenthavaren trots att han eller hon har iakttagitall omsorg som har betingats av omständigheterna har lidit rättsförlust pågrund av att han eller hon inte har vidtagit en åtgärd hospatentmyndigheten inom tid som föreskrivs i denna lag eller med stöd avlagen och vidtar han eller hon åtgärden inom två månader från det attförfallet upphörde, dock senast inom ett år från fristens utgång, skallpatentmyndigheten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid. Omsökanden eller patenthavaren vill få en sådan förklaring, skall han ellerhon inom den tid som nu har angetts för åtgärden begära den hospatentmyndigheten och betala en avgift.

När det gäller den frist som avses i 6 § får en förklaring enligt förstastycket ges endast om den ansökan för vilken prioritet åberopas ges insenast inom två månader från fristens utgång samt en begäran om förklaringgjorts och avgiften betalats inom samma tid.

I fråga om en internationell patentansökan som har fullföljts i Sverigeenligt 31 § tillämpas första och andra styckena också om sökanden har liditrättsförlust på grund av att han eller hon inte har iakttagit en fristgentemot den mottagande myndigheten, den internationellanyhetsgranskningsmyndigheten, myndigheten för internationell förberedandepatenterbarhetsprövning eller internationella byrån. Den åtgärd som intehar vidtagits inom fristen skall i de fall som avses här vidtas hospatentmyndigheten. Lag (2007:516).

73 § Har, i fall som avses i 31 eller 38 §, handling eller avgift somavsänts med posten icke inkommit till patentmyndigheten inom föreskriventid men blir den med försändelsen avsedda åtgärden vidtagen inom tvåmånader från det sökanden insåg eller bort inse att fristen överskridits,dock senast inom ett år från fristens utgång, skall patentmyndighetenförklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid, om

1) avbrott i postförbindelserna förekommit under någon av de tio dagarnanärmast före fristens utgång på grund av krig, revolution, upplopp, strejk,naturkatastrof eller annan liknande omständighet på den ort där avsändarenvistas eller har sin rörelse, samt handlingen eller avgiften avsänts tillpatentmyndigheten inom fem dagar från det postförbindelserna återupptagits,eller

2) handlingen eller avgiften avsänts till patentmyndigheten i rekommenderadförsändelse senast fem dagar före fristens utgång, dock endast omförsändelsen sänts med flygpost där så varit möjligt eller avsändaren haftanledning antaga att försändelsen vid ytledes befordran skulle ha anlänttill patentmyndigheten inom två dagar från avsändningsdagen.

Vill patentsökanden vinna förklaring enligt första stycket, skall han göraskriftlig framställning därom hos patentmyndigheten inom tid som därföreskrivits för åtgärden. Lag (1983:433).

74 § Har framställning enligt 72 eller 73 § bifallits och skall till följddärav patentansökan, som avskrivits eller avslagits efter det den blivittillgänglig enligt 22 §, företagas till fortsatt handläggning eller patent,som förfallit, anses upprätthållet, skall kungörelse därom utfärdas.

Har någon, efter det tiden för återupptaganden av den avskrivna ansökningenutgått eller beslutet om avslag vunnit laga kraft eller patentet förfallitmen innan kungörelsen utfärdades, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket, må han utan hinder av patentet fortsättautnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art.

Sådan rätt till utnyttjande tillkommer under motsvarande förutsättningaräven den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningenyrkesmässigt här i riket.

Rätt enligt andra stycket må övergå till annan endast tillsammans medrörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.

75 § Andra slutliga beslut av patentmyndigheten än som avses i 26 § samtbeslut enligt 42, 72 eller 73 § får överklagas till Patentbesvärsrätteninom två månader från beslutets dag.

Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Högstaförvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas

bestämmelserna i 357 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) omöverklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skainnehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högstaförvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant tillståndmeddelas. Lag (2010:1395).

76 § Avgifter enligt denna lag fastställs av regeringen. Därvid fårregeringen, såvitt avser årsavgifter, förordna att ett eller flera av deförsta avgiftsåren skall vara avgiftsfria. Lag (1983:433).

77 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelarföreskrifter om verkställigheten av denna lag. Diarier hospatentmyndigheten skall vara tillgängliga för allmänheten i denutsträckning regeringen bestämmer.

Regeringen får meddela föreskrifter om att handlingar i ärenden angåendeansökan om patent får lämnas ut till en myndighet i annan stat.

Regeringen får också meddela föreskrifter om

att granskning av ansökningar om patent, efter framställning avpatentmyndigheten, får äga rum hos en myndighet i annan stat eller hos eninternationell institution samt
att den som söker patent på en uppfinning, för vilken han eller hon söktpatent i en annan stat, skall vara skyldig att redovisa vadpatentmyndigheten i den staten delgivit honom eller henne om prövningen avuppfinningens patenterbarhet.

Föreskrifter om redovisningsskyldighet enligt tredje stycket 2 får dockinte meddelas i fråga om sådan patentansökan som avses i 3 kap., om denvarit föremål för internationell förberedande patenterbarhetsprövning ochen rapport om denna prövning getts in till patentmyndigheten. Lag(2007:516).

78 § Befinner sig riket i krig eller krigsfara äger regeringen, om detfinnes nödvändigt ur allmän synpunkt, förordna, att rätt till vissuppfinning skall avstås till staten eller till annan som regeringenbestämmer. För rätt till uppfinning, som sålunda tages i anspråk, skall skälig ersättning utges. Träffas icke överenskommelse om ersättningen medden ersättningsberättigade, bestämmes ersättningen av rätten.

Har rätt till uppfinning tagits i anspråk av annan än staten till följd avförordnande enligt första stycket och fullgör denne icke sinersättningsskyldighet, är staten pliktig att på ansökan av denersättningsberättigade genast utge ersättningen.

79 § Om uppfinningar av betydelse för rikets försvar gälla särskildabestämmelser.

11 Kap.

Europeiskt patent

80 § Med europeiskt patent avses patent som meddelas av det europeiskapatentverket enligt den i Mu'nchen den 5 oktober 1973 avslutade europeiskapatentkonventionen. Med europeisk patentansökan avses patentansökan somgöres enligt nämnda konvention.

Ansökan om europeiskt patent göres hos det europeiska patentverket. Sådanansökan må inges även till patentmyndigheten för att av dennavidarebefordras till det europeiska patentverket. Ansökan som avses iartikel 76 i nämnda konvention (europeisk avdelad ansökan) skall dockalltid inges till det europeiska patentverket.

Bestämmelserna i 81--93 §§ gälla europeiskt patent för Sverige ocheuropeisk patentansökan som omfattar Sverige.

81 § Europeiskt patent är meddelat, när det europeiska patentverketkungjort sitt beslut att bifalla patentansökningen. Det europeiska patentethar samma rättsverkan som patent meddelat här i riket och följer även iövrigt samma bestämmelser som sådant patent, om ej annat sägs i dettakapitel.

82 § Ett europeiskt patent har verkan i Sverige endast om sökanden inom tremånader efter den dag då det europeiska patentverket kungjort sitt beslutatt meddela patentet till patentmyndigheten har

-gett in en översättning, på det sätt som föreskrivs i tredje stycket, avden text med vilken patentet meddelats av det europeiska patentverket, och

-betalat en avgift för offentliggörandet.

Beslutar det europeiska patentverket att ett europeiskt patent skallupprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, gäller motsvarande även ifråga om den ändrade texten.

Patentkraven skall alltid ges in i översättning till svenska. Har patentetmeddelats på tyska eller franska, skall beskrivningen ges in i översättningtill svenska eller engelska.

Översättningen skall hållas tillgänglig för var och en. Den skall dock intehållas tillgänglig förrän det europeiska patentverket har publicerat deneuropeiska patentansökan.

Har översättningen getts in och avgiften betalats inom föreskriven tid ochhar det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att meddela patenteteller beslutat att det europeiska patentet skall upprätthållas i ändradlydelse eller begränsas, skall det kungöras av patentmyndigheten.

Lag (2007:518).

83 § Har en patenthavare inte inom föreskriven tid vidtagit åtgärd somavses i 82 §, skall vad i 72 § första stycket sägs om patentsökande hamotsvarande tillämpning. Förklaras med stöd av 72 § att sådan åtgärd skallanses vidtagen i rätt tid, skall det kungöras av patentmyndigheten.

Har någon, efter det tiden för att vidta åtgärd enligt 82 § gått ut meninnan kungörelsen utfärdades, i god tro börjat utnyttja uppfinningenyrkesmässigt i Sverige eller vidtagit väsentliga åtgärder för det, har handen rätt som anges i 74 § andra och tredje styckena. Lag (2006:625).

84 § Har upphävts genom lag (1993:1406).

85 § Om det europeiska patentverket har beslutat att begränsa eller helteller delvis upphäva ett europeiskt patent, skall detta ha samma verkan somom patentet i motsvarande mån begränsats eller förklarats ogiltigt iSverige. För att ett begränsningsbeslut skall få verkan i Sverige måstedock förutsättningarna i 82 § vara uppfyllda. Patentmyndigheten skallkungöra beslutet. Lag (2007:516).

86 § För europeiskt patent skall årsavgift erläggas till patentmyndighetenför varje avgiftsår som börjar efter det under vilket det europeiskapatentverket kungjort sitt beslut att bifalla patentansökningen.

Erläggs inte årsavgift för europeiskt patent enligt vad som sägs i förstastycket och i 41 och 42 §§, har 51 § motsvarande tillämpning. Den förstaårsavgiften för europeiskt patent förfaller dock inte till betalning förräntvå månader har förflutit från den dag då patentet meddelades. Lag(1983:433).

87 § En europeisk patentansökan, för vilken det europeiska patentverketfastställt ingivningsdag, skall i Sverige ha samma verkan som en svenskpatentansökan med samma ingivningsdag. Åtnjuter ansökan enligt deneuropeiska patentkonventionen prioritet från tidigare dag äningivningsdagen, skall sådan prioritet beaktas.

Vid tillämpning av 2 § andra stycket andra meningen skall publiceringen aven europeisk patentansökan som sker enligt artikel 93 i den europeiskapatentkonventionen jämställas med att ansökan blir allmänt tillgängligenligt 22 §. Detta gäller även en publicering som avses i artikel 153.3eller 153.4 I konventionen, om denna publicering av det europeiskapatentverket jämställs med en publicering som sker enligt artikel 93. Lag(2007:516).

88 § Har europeisk patentansökan publicerats enligt den europeiskapatentkonventionen och har översättning till svenska av patentkraven I denlydelse de publicerades ingivits till patentmyndigheten samt fastställdavgift erlagts, skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom och hållaöversättningen tillgänglig för envar.

Utnyttjar någon yrkesmässigt uppfinning som sökes skyddad i europeiskpatentansökan efter det att kungörelse utfärdats enligt första stycket,äger vad som sägs om patentintrång motsvarande tillämpning om ansökningenleder till patent för Sverige. I sådant fall omfattar patentskyddet dockendast vad som framgår såväl av patentkraven i den lydelse de publiceradessom av patentkraven enligt patentet. Till straff må ej dömas och ersättningför skada må bestämmas endast enligt 58 § andra stycket.

Bestämmelserna i 58 § tredje stycket äga ej tillämpning, omersättningstalan väckes senast ett år efter det tiden för invändning motdet europeiska patentet utgått eller, om invändning gjorts, senast ett årefter det att det europeiska patentverket beslutat att patentet skallupprätthållas. Lag (1980:105).

89 § Har europeisk patentansökan eller yrkande att sådan ansökan skallomfatta Sverige återkallats eller skall enligt den europeiskapatentkonventionen sådan återkallelse anses ha skett och har ansökningenicke återupptagits enligt artikel 121 i konventionen, skall detta ha sammaverkan som återkallelse av patentansökan hos patentmyndigheten.

Har europeisk patentansökan avslagits, skall detta ha samma verkan somavslag på patentansökan här i riket.

90 § Överensstämmer icke översättning av handling som avses i 82 eller 88 §med handlingens lydelse på det språk som varit handläggningsspråk vid deteuropeiska patentverket, omfattar patentskyddet endast vad som framgår avbåda lydelserna.

I mål om ogiltighet äger lydelsen på handläggningsspråket ensam vitsord.

91 § Om sökanden eller patenthavaren ger in en rättelse av en översättningsom avses i 82 § till patentmyndigheten och betalar en avgift föroffentliggörandet av den rättade översättningen, gäller denna i stället förden tidigare. En rättad översättning skall hållas tillgänglig för var ochen, om den ursprungliga översättningen hålls tillgänglig. Har rättelseninkommit och avgiften betalats och är den ursprungliga översättningentillgänglig för var och en, skall myndigheten utfärda kungörelse även omrättelsen.

Om sökanden ger in en rättelse av en översättning som avses i 88 § ochbetalar en avgift för offentliggörandet av den rättade översättningen,skall patentmyndigheten utfärda kungörelse om det och hålla den rättadeöversättningen tillgänglig för var och en. Sedan kungörelsen utfärdats,gäller den rättade översättningen i stället för den tidigare.

Har någon, innan en rättad översättning blev gällande, i god tro börjatutnyttja uppfinningen yrkesmässigt i Sverige på ett sätt som enligt dentidigare översättningen inte utgjorde intrång i sökandens ellerpatenthavarens rätt eller vidtagit väsentliga åtgärder för det, har haneller hon den rätt som anges i 74 § andra och tredje styckena. Lag(2007:518).

92 § Om det europeiska patentverket har beslutat att begränsa eller helteller delvis upphäva ett europeiskt patent eller har beträffande eneuropeisk patentansökan inträtt sådant förhållande som avses i 89 §, menförklarar det europeiska patentverket enligt den europeiskapatentkonventionen patenthavaren eller sökanden återinsatt i tidigarerättigheter, gäller detta även i Sverige.

Har någon, efter det beslutet meddelades eller förhållandet inträdde meninnan det europeiska patentverket utfärdat kungörelse om förklaring somavses i första stycket, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigti Sverige eller vidtagit väsentliga åtgärder för det, har han eller hon denrätt som anges i 74 § andra och tredje styckena.

Om det europeiska patentverket har undanröjt ett beslut enligt artikel 112a i den europeiska patentkonventionen, gäller beslutet om undanröjande äveni Sverige. Om ett europeiskt patent har blivit gällande i Sverige efter detatt det europeiska patentverket beslutat om undanröjande av ett beslut,skall bestämmelserna i andra stycket tillämpas, om utnyttjandet påbörjatseller åtgärder vidtagits innan beslutet om undanröjande kungjordes.Motsvarande gäller om patentskyddets omfattning för ett i Sverige gällandeeuropeiskt patent har utvidgats efter det att det europeiska patentverketbeslutat om undanröjande av ett beslut. Lag (2007:516).

93 § Är europeisk patentansökan, som ingivits till nationellpatentmyndighet, att anse som återkallad därför att den icke inkommit tilldet europeiska patentverket inom föreskriven tid, skall patentmyndighetenpå framställning av sökanden upptaga den som omvandlad till ansökan omsvenskt patent under förutsättning

1) att framställningen inges till den nationella myndighet som mottogpatentansökningen inom tre månader från det sökanden underrättades om attansökningen ansågs återkallad och dessutom inkommer till patentmyndigheteninom tjugo månader från den dag då ansökningen ingavs eller, om prioritetyrkas, den dag från vilken prioritet begäres, samt

2) att sökanden inom tid som regeringen bestämmer erlägger fastställdansökningsavgift och inger översättning till svenska av patentansökningen.

Uppfyller patentansökningen de krav rörande ansökans form som föreskrivas iden europeiska patentkonventionen och tillämpningsföreskrifterna till denna,skall den godtagas i detta avseende.

12 kap. Pantsättning

94 § Patent som har meddelats eller har verkan här i riket kan pantsättasenligt bestämmelserna i detta kapitel.

Pantsättning kan också avse

svensk patentansökan,

internationell patentansökan som har fullföljts enligt 31 § eller somhar tagits upp till handläggning enligt 33 § tredje stycket eller 38 §,
eller

europeisk patentansökan för vilken översättning enligt 88 § har kommitin till patentmyndigheten eller som har omvandlats enligt 93 §.

Panträtt i en patentansökan omfattar också en del av ansökningen som blirföremål för delning eller utbrytning. Lag (1987:1330).

95 § Panträtt i patent eller patentansökan uppkommer genom registrering avett skriftligt avtal om pantsättning av egendomen. Ansökan om registreringgörs hos patentmyndigheten.

Om en registrerad panträtt har övergått på någon annan, skall det påbegäran antecknas i patentregistret eller diariet för patentansökningar.

Har panträtt upplåtits till flera var för sig, har den upplåtelse företrädeför vilken ansökan om registrering först inkom till patentmyndigheten, ominte annat har avtalats.

Görs samma dag ansökan om registrering av flera upplåtelser, har desinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de har ägt rum, om inteannat har avtalats. Är upplåtelserna samtidiga eller kan det inte utredas ivilken tidsföljd de har skett, har de lika rätt. Lag (1987:1330).

96 § Ansökan om registrering enligt 95 § görs av den som har rätt tillpatentet eller patentansökningen eller av den till vilken panträtt harupplåtits. Sökanden skall styrka upplåtarens rätt till patentet ellerpatentansökningen.

Den som i patentregistret anges som patenthavare skall anses ha rätt tillpatentet, om inte annat framgår i ärendet. Avser ansökan om registreringpantsättning av en patentansökan, skall den som har registrerats hospatentmyndigheten som uppfinnare eller dennes rättsinnehavare anses ha rätttill patentansökningen, om inte annat framgår i ärendet.

Är upplåtaren, när ansökan om registrering görs, på grund av utmätning,konkurs, omyndighet, betalningssäkring, kvarstad eller någon annananledning inte behörig att förfoga över den pantförskrivna egendomen, fåransökningen inte bifallas. Lag (1987:1330).

97 § Ett avtal om pantsättning av patent kan registreras när patent harmeddelats eller, om avtalet avser ett europeiskt patent, när detta enligt82 § har fått verkan här i riket.

Ett avtal om pantsättning av patentansökan kan registreras när denna harregistrerats i patentmyndighetens diarium eller, om avtalet avser eneuropeisk patentansökan, när kungörelse enligt 88 § har utfärdats.

Om en pantsatt patentansökan leder till att patent meddelas, gällerdärefter patentet som pantobjekt. Lag (1987:1330).

98 § Även om registrering har skett, gäller panträtt i den pantsattaegendomen endast om pantavtalet har ingåtts av någon som var rätt ägaretill egendomen och behörig att förfoga över den och om avtalet inte hellerav någon annan anledning är ogiltigt. Lag (1987:1330).

99 § Panträtten är förfallen, om patentet eller patentansökningen haröverförts på någon annan eller annars på grund av bestämmelserna i dennalag inte vidare skall gälla. Lag (1987:1330).

100 § Registreringen skall avföras, om panträtten genom lagakraftvunnen domhar förklarats ogiltig eller om panträtten har förfallit eller annarsupphört att gälla. Lag (1987:1330).

101 § Pantsättning av patent eller patentansökan gäller från tiden föransökan om registrering enligt 95 § mot den som senare förvärvar äganderätteller annan rätt till egendomen.

Ett licensavtal gäller mot panthavaren, om avtalet har slutits före ansökanom registrering av pantavtalet. Lag (1987:1330).

102 § Bestämmelser i annan lag om handpanträtt vid utmätning eller ikonkurs gäller också för panträtt i patent eller patentansökan. När ansökanom registrering enligt 95 § inkommer till patentmyndigheten medför detsamma rättsverkningar som när en panthavare tar en lös sak i besittning.

Säljs pantsatt patent eller patentansökan vid utmätning eller i konkurs,består sådana licensavtal som avses i 101 § andra stycket. Lag (1987:1330).

103 § Pantborgenären får sälja panten och ta ut sin fordran urköpeskillingen endast om han dessförinnan har underrättat gäldenären ochandra kända sakägare om försäljningen och dessa har erhållit skäligt rådrumatt bevaka sin rätt.

Vid försäljning enligt denna paragraf består sådana licensavtal som avses i101 § andra stycket. Lag (1987:1330).

104 § Den som ansöker om registrering enligt detta kapitel skall betala enavgift. Regeringen bestämmer avgiftens storlek. Lag (1987:1330).

13 Kap. Tilläggsskydd

105 § Den som ansöker om tilläggsskydd eller förlängd giltighetstid för etttilläggsskydd enligt rådets förordning (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992om tilläggsskydd för läkemedel eller om tilläggsskydd enligtEuropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli1996 om tilläggsskydd för växtskyddsmedel skall betala fastställdansökningsavgift.

För tilläggsskyddet skall också betalas årsavgift. Avgiftsåret räknas frånden dag då skyddet började gälla och därefter från motsvarande dag. Lag(2007:242).

106 § Vad som sägs i 9 kap. om ansvar skall tillämpas på tilläggsskydd. Lag(1994:1511).

107 § har upphävts genom lag (1994:1511).

108 § har upphävts genom lag (1994:1511).

109 § har upphävts genom lag (1994:1511).

110 § har upphävts genom lag (1994:1511).

111 § har upphävts genom lag (1994:1511).

112 § har upphävts genom lag (1994:1511).

113 § har upphävts genom lag (1994:1511).

114 § har upphävts genom lag (1994:1511).

Övergångsbestämmelser

1986:233

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
I fråga om tingsrättens domförhet skall äldre föreskrifter fortfarandetillämpas vid huvudförhandlingar som har påbörjats före ikraftträdandetsamt vid överläggningar och omröstningar i anslutning till sådanahuvudförhandlingar.
I fråga om hovrättens domförhet skall äldre föreskrifter fortfarandetillämpas i mål där den slutliga handläggningen har påbörjats föreikraftträdandet.
I fråga om överklagande av beslut som patentbesvärsrätten har meddelatföre ikraftträdandet skall äldre föreskrifter fortfarande tillämpas.

1986:1156 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om besvärsavgift vidöverklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dockäldre föreskrifter.

1992:1688

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Intill den dag regeringen särskilt bestämmer skall, vid tillämpning avden nya bestämmelsen i 3 § tredje stycket 2), den omständigheten attlivsmedel eller läkemedel bringats i omsättning i Finland eller attläkemedel bringats i omsättning i Island inte anses innebära att produktenifråga bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.Vad nu sagts gäller dock endast i fråga om produkter som åtnjuterpatentskydd i Sverige på annan grund än att de utgör alster som tillverkatsenligt ett patentskyddat förfarande.

1993:1406

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
Om en ansökan om patent har godkänts för utläggning före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser gälla med undantag av vad som anges i punkt 3.
Bestämmelsen i 72 § skall tillämpas även i fråga om ett patent som harmeddelats och en ansökan som behandlas enligt äldre bestämmelser.
Om en ansökan om tilläggsskydd avser ingrediens i ett läkemedel som hargodkänts efter den 1 januari 1985 men före ikraftträdandet av denna lag,får ansökan trots vad som sägs i 107 § andra stycket första meningen görassenast den 30 juni 1994.
Om en ansökan om tilläggsskydd avser ingrediens som skyddades av ett patent den 1 januari 1993 men patentets giltighetstid har löpt ut föreikraftträdandet av denna lag, får ansökan trots vad som sägs i 106 § 1göras senast den 30 juni 1994.

Ett tilläggsskydd som har meddelats efter ansökan enligt första stycketbörjar gälla när det har meddelats.

Har någon efter utgången av patentets giltighetstid men innan ansökningenom tilläggsskydd enligt första stycket gjordes i god tro börjat utnyttjauppfinningen yrkesmässigt här i landet, får han utan hinder avtilläggsskyddet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmännaart. Sådan rätt till utnyttjande har under motsvarande förutsättningar ävenden som har vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningenyrkesmässigt här i landet.

Rätt enligt tredje stycket får övergå till någon annan endast tillsammansmed den rörelse i vilken den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skolaske.

1994:1511

Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen med anledning av Sverigesanslutning till Europeiska unionen.
I fråga om tilläggsskydd som har meddelats före ikraftträdandet gälleräldre bestämmelser.

2000:1158

Denna lag träder i fråga om 8 § i kraft den dag regeringen bestämmer och iövrigt den 1 januari 2001.

2004:159

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2004.
De nya bestämmelserna skall tillämpas även på patent som har meddelatseller sökts före ikraftträdandet.

2006:625

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
De nya bestämmelserna skall tillämpas på europeiska patent beträffandevilka kungörelse om att patentet meddelats publicerats i den europeiskapatenttidningen efter ikraftträdandet.

2007:516

Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 a-6 d, 8, 8 b, 8 c, 13-15, 24, 26,29, 31-33, 40 a-40 d, 46 a, 52-54, 72, 77 och 91 §§, den 1 juli 2007 och iövrigt den dag regeringen bestämmer.
De nya bestämmelserna skall, om annat inte följer av punkten 3 eller 4,tillämpas även på patent som har meddelats eller sökts före ikraftträdandet.
I fråga om handläggning och avgörande av patentansökningar som gjortsföre ikraftträdandet gäller 6 d, 13 och 14 §§ i äldre lydelse.
Har någon före den 1 juli 2007 i god tro börjat att yrkesmässigtutnyttja en uppfinning, för vilken meddelats ett patent vars skyddsomfångbegränsas med tillämpning av 40 a-40 c §§ eller 52 § andra stycket, ochutgör utnyttjandet intrång i patentet till följd av att de ändradepatentkraven tillförts uppgifter som inte framgick av kraven i deraslydelse före begränsningen, får utnyttjandet med bibehållande av dessallmänna art fortsättas utan hinder av patentet. Detsamma gäller för densom före ikraftträdandet har vidtagit väsentliga åtgärder för ettyrkesmässigt utnyttjande av uppfinningen.Rätten att fortsätta utnyttjandet

får övergå till någon annan endast tillsammans med den rörelse där den haruppkommit eller utnyttjandet avsetts komma att ske.

2009:111

Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
Bestämmelserna i 57 c7 f och 57 h §§ ska inte tillämpas när intrånget,

eller försöket eller förberedelsen till intrånget, har begåtts föreikraftträdandet.

2011:580

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
De nya bestämmelserna tillämpas även på patent som har meddelats ellersökts före ikraftträdandet.

Patents Act (1967:837) (as amended up to Act (2011:580)), Sweden

Available Materials